Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Att ge plats. Kulturarvss… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Att ge plats. Kulturarvssektorn och de nationella minoriteternas historiska platser

Bok
Författare Ingrid Martins Holmberg
Katarina Saltzman
Sarah Andersson
ISBN 978-91-7061-282-4
ISSN 1101-3303
Förlag Makadam förlag
Förlagsort Göteborg
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Institutionen för kulturvård
Språk sv
Ämnesord kulturarvsförvaltning, nationella minoriteter, kulturlandskapets historia, kritiska kulturavsstudier
Ämneskategorier Etnologi, Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER), Bebyggelseforskning, Kulturstudier

Sammanfattning

Sveriges nationella minoritetsgrupper har under lång tid använt och format platser, och satt avtryck i såväl minnen och berättel­ser, som i själva den fysiska miljön. Vad vet vi om dessa avtryck? Hur ser de ut, och vilka har kunskap om dem? Den kunskap och kännedom om kulturlandskapets historia som kulturarvssektorns medarbetare besitter, kan betraktas som ett nyckelverktyg för reflektioner kring vilken historia och vilket platsrelaterat kulturarv som tillåts framträda. I denna publi­kation presenteras en undersökning av hur den svenska kulturarvssektorns medarbetare förhåller sig till de historiska platser som kan relateras till sverigefinnar, tornedalingar, samer och judar, det vill säga till fyra av de fem svenska nationella mi­noritetsgrupperna. Den nationella minoritetsgruppen romer var i fokus för en tidigare studie. Vi har också samtalat med repre­sentanter för respektive minoritetsgrupp. Den bild som framträder är mångfacetterad. På en generell nivå framträder dels en tydlig skillnad mellan hur de olika minoritetsgruppernas historiska platser har uppmärksammats, dels att kulturarvssek­torns kunskap och engagemang har olika intensitet och karaktär i olika delar av landet. Idag saknas översikter över hur de natio­nella minoritetsgruppernas spår i landskapet egentligen ser ut, och hur de kan benämnas, förstås och hanteras, liksom hur de skulle kunna bidra till en uppdaterad förståelse av kulturland­skapet. Och frågan kvarstår: Hur kan de nationella minoriteter­ ´na på allvar, och på sina egna villkor, ges plats i bilden av det svenska landskapet och kulturarvet?

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?