Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Vem kan ro utan åror? Utr… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vem kan ro utan åror? Utrymme för professionalitet och agens i lärares multimodala bedömningspraktik

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Katarina Cederlund
Sylvana Sofkova Hashemi
Publicerad i Symposium: Digitala textkompetenser och undervisning. 13:e Nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning (SmDI 2018), 22-23 november 2018, Linköpings universitet, Linköping
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Språk sv
Länkar https://liu.se/artikel/smdi-konfere...
Ämnesord digitala textkompetenser, bedömning, multimodalitet
Ämneskategorier , Mänsklig interaktion med IKT

Sammanfattning

I presentationen diskuteras resultat från olika studier genomförda inom ramen för forskningsprojektet Digitala arenor i den tidiga läs- och skrivundervisningen (DILS, MAW2012-2015). Fokus läggs här på att problematisera de förväntningar och krav som ställs på lärare i ett digitalt och multimodalt svenskämne samt vilka implikationer detta får både för lärarutbildning och policyarbete. I den första studien undersöktes vad som händer när framväxande digitala literacypraktiker möter den etablerade undervisningspraktiken i olika pedagogiska kontexter. Data utgörs av en fallstudie med klassrumsobservationer och lärarintervjuer i tre lågstadieklasser i olika områden (Sofkova Hashemi & Cederlund, 2017). Resultaten visade på tre distinkt åtskilda undervisningspraktiker både vad gäller kunskapsfokus och organisation av undervisningen, där kontextuella faktorer i hög grad formar såväl undervisningen som lärares handlingsutrymme. Studiens resultat visar att fortlöpande diskussion om syfte, pedagogik och organisation kring teknologin är viktig men inte tillräcklig om lärares handlingsutrymme begränsas. Literacyundervisning i de digitala klassrummen handlar därmed inte bara om lärares kunskap eller didaktiska val utan även om utrymme för professionalitet och agens. I den andra studien undersöktes möjliggörande och begränsande faktorer för utvecklandet av en multimodal bedömningspraktik. Metoden här var att analysera hur lärares förståelse av kvalitet i multimodal elevtext manifesterades i bedömningar och hur detta kan förstås i relation till tillgängliga verktyg för bedömning (Cederlund & Sofkova Hashemi, 2018). Resultaten visade hur lärarnas bedömningar genom tillgång till redskap för att tala om multimodal texthantering, baserat på Bearne och Wolstencroft (2007), gick från skriftspråksfokus till att uppmärksamma texten som helhet. Dessutom utmanades och vidgades det som framstår som svenskämnets kärna. Tillgängliga verktyg och diskurser styr vad som uppmärksammas och benämns och ger en terminologi. Samtidigt är det avgörande för lärarna att ha kännedom om fler meningsskapande resurser än skriftspråk – annars hamnar lärarna i en situation där de förväntas göra något de inte har redskap för. Bearne, E. & Wolstenscroft, H. (2007). Visual Approaches to teaching writing. London: Sage. Cederlund, K. & Sofkova Hashemi, S. (2018) Multimodala bedömningspraktiker och lärares lärande. Educare 2018:1, pp. 43-68. Sofkova Hashemi, S. & Cederlund, K. (2017) Making room for the transformation
of literacy instruction in the digital classroom. Journal of Early Childhood Literacy, 17(2), pp: 221-253.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?