Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Den kommunikativa blicken… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Den kommunikativa blicken. En analys av principerna för svenska kommuners kommunikationsverksamheter

Rapport
Författare Magnus Fredriksson
Mathias A. Färdigh
Anton Törnberg
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Språk sv
Länkar https://jmg.gu.se/digitalAssets/171...
Ämnesord Kommuner; principer; strategisk kommunikation
Ämneskategorier Studier av offentlig förvaltning, Kommunikationsvetenskap

Sammanfattning

Antagandet om att ”allt kommunicerar” har fört med sig att organisationer i allt större utsträckning beaktar sin kommunikation när de organiserar och planerar sina verksamheter, när de fördelar resurser och ansvar och när de avgör vilka verksamhetsområden som ska prioriteras. Hur svenska kommunförvaltningar förhåller sig till detta vet vi inte så mycket om. Det finns ingen studie som erbjuder en heltäckande analys av svenska kommuners kommunikationsverksamheter och hur olika former av kommunikation ska förstås i förhållande till varandra. Syftet med rapporten är att erbjuda en sådan analys och den besvarar två frågor. Dels frågan om vilka principer det är som styr kommunikationsarbetet i svenska kommuner dels frågan om det finns några systematiska skillnader mellan kommuner i vilka principer de prioriterar. Utgångspunkten för analysen är att organisationers kommunikation, på samma sätt som andra verksamheter, styrs av en uppsättning generella principer. Med det menas att det finns förväntningar och föreställningar om hur, när, vem, vad och varför organisationer ska kommunicera och vilka resultat det går att förvänta sig om kommunikation hanteras på ett särskilt vis. Varje sådan princip tillskriver vissa former av kommunikation och därmed vissa aktiviteter, roller, tekniker och symboler större värde än andra vilket i sin tur innebär att en viss form av kommunikation ofta anses vara bäst i ett särskilt sammanhang. Undersökningen omfattar alla svenska kommuner och med hjälp av en automatiserad textanalys och en närläsning av kommunernas styrdokument för kommunikation går det att skilja ut sju principer; 1) att organisera och skapa strukturer för kommunikationsarbetet, 2) att positionera verksamheten i förhållande till andra kommuner, 3) att skapa och upprätthålla rutiner för att kunna larma informera och kommunicera i samband med kriser och extraordinära händelser, 4) att uniformera verksamheten för att försäkra sig om att kommunen framträder konsekvent och samstämmigt, 5) att interagera med intressenter för att på ett tidigt stadium fånga upp åsikter om verksamheten, 6) att med hjälp av webbplatser och andra digitala tjänster betjäna medborgare och andra intressenter och slutligen 7) interagera med journalister och andra medierepresentanter för att på så vis förmedla information till aktörer i omvärlden. De sju principerna återkommer i stort sett i alla kommuners dokument men det går att skilja ut två orienteringar; dels en verksamhetsorientering dels en omvärldsorientering. De verksamhetsorienterade kommunerna är fler (68%) och de prioriterar principerna om att förmedla, organisera och larma. Till skillnad från de omvärldsorienterade kommunerna (32%) som snarare vänder blicken utåt och prioriterar att interagera, uniformera och positionera. Resultaten ska förstås i ljuset av (åtminstone) två saker; dels tendensen till isomorfi – att organisationer som bedriver liknande verksamheter ofta tenderar att göra det på liknande sätt utifrån att det uppfattas som ett önskvärt, idealiskt eller moraliskt korrekt. Dels en ökande konkurrens mellan kommunerna och en allmänt utbredd företagisering av offentliga organisationer. I rapportens sista del diskuteras (de begränsade) möjligheterna för kommunerna att leva upp till idealen som principerna vilar på. Det finns påtagliga spänningar mellan generella normer och organisationsspecifika förutsättningar och mellan olika principer vilket gör att kommunerna kommer behöva hantera situationer där det finns motstridiga krav och varierande förväntningar på hur de ska kommunicera. På så vis kan vi förvänta oss att vissa principer får större utrymme än andra i det dagliga arbetet. Det betyder i sin tur att vi kan förvänta oss att kommuner utvecklar rutiner och tillvägagångssätt som innebär att vissa delar av kommunikationsarbetet anses vara viktigare och att det är prioriteringar som sannolikt präglas av kommunens huvudsakliga inriktning/orientering för kommunikationsarbetet.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?