Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

"Kan man se ett ordförråd… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Kan man se ett ordförråd?"

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Elisabeth Ohlsson
Publicerad i Konferensbidrag vid SMDI, Svenska med didaktisk inriktning.
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Språk sv
Ämnesord ordförråd, gymnasieelevers texter, korpuslingvistik, kvantitativa mätningar, CLIL/icke-CLIL
Ämneskategorier Språkstudier

Sammanfattning

I denna kvantitativa studie undersöks 520 texter skrivna på svenska av gymnasieelever vid fyra olika tillfällen under deras tre gymnasieår. Texterna är insamlade inom CLISS-projektets ram (Content and Language Integrated Learning in Swedish Schools) med 240 deltagande elever varav en grupp med språkklasser som haft engelska som undervisningsspråk (CLIL) och en grupp med kontrollklasser som haft svenska som undervisningsspråk (icke-CLIL). För att synliggöra elevernas produktiva vokabulär fokuseras specifika lingvistiska drag. Med korpuslingvistiska metoder har förekomst och användningsgrad av nominaliseringar och verb i passiv form (Halliday & Matthiesen 2014, Schleppegrell 2004) liksom akademiska ord (Jansson et al. 2012) identifierats. Dessutom har lexikal profilering (Nation & Anthony 2016) använts för att identifiera förekomst och frekvens av hög- och lågfrekventa ord. Utöver detta har kvantitativa ytstrukturella mätningar gjorts av textlängd, ordmedellängd, andel långord och ordvariationsindex (Magnusson & Johansson Kokkinakis 2009, Nordenfors 2011, Vagle 2005). Resultaten redovisas som medelvärden för elevgrupperna CLIL och icke-CLIL samt för genus och analyseras även med SPSS, version 22. Studiens resultat visar att de deltagande eleverna i liten utsträckning använder sig av de variabler som kännetecknar ett mer vetenskapligt sätt att skriva. Ingen tydlig progression uppvisas heller över tid av variabelmätningarna. Gällande de kvantitativa ytstrukturella mätningarna visas en nedgång vid jämförelse med tidigare studier av elevskrivna texter. Det är inom studien statistiskt säkerställt att CLIL-eleverna skriver längre texter än icke-CLIL-eleverna samt att gruppen pojkar CLIL använder längre ord och uppvisar en större ordvariation. Flickor icke-CLIL är den grupp som sammantaget har de lägsta resultaten. De pedagogiska implikationer som studien ger är flera; komplexiteten av hur ett ordförråd kan synliggöras behöver uppmärksammas liksom hur texttyper är sammansatta av olika vokabulär där ordens betydelse och funktion kan variera. Alla elever bör tidigt i skolan ges stöttning i att utveckla medvetenhet och förståelse för ordförrådet som en framgångsfaktor i all utbildning.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?