Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

En förbättrad metodik för… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

En förbättrad metodik för att beräkna ozonkänsliga perioder för växtligheten under året

Rapport
Författare Per Erik Karlsson
Gunilla Pihl Karlsson
Håkan Pleijel
Förlag IVL SVenska Miljöinstitutet
Förlagsort Stockolm
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Institutionen för biologi och miljövetenskap
Språk sv
Ämneskategorier Botanik, Miljövetenskap

Sammanfattning

På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs Universitet tagit fram förslag till förbättrade metoder för att beräkna ozonkänsliga perioder under året för viktiga växtslag i Sverige. Naturvårdsverket avser att införa nya preciseringar för inverkan av ozon nära marken på växtligheten i Sverige inom miljökvalitetsmålet Frisk Luft. De nya preciseringarna skall baseras på upptaget av ozon genom klyvöppningarna till den inre av blad och barr, så kallat ozonflux. Internationellt kallas detta ”Phytotoxic Ozone Dose”, POD, och när man beräknar ozonflux över ett visst tröskelvärde och för ett visst växtslag kallas detta PODySPEC, där y anger tröskeln och SPEC att det är en specifik art som avses. Det finns perioder på året när olika växtslag är mindre känsliga för påverkan från ozon. För lövfallande träd gäller detta perioder på året när det inte finns löv på träden. För barrträd gäller det perioder på året när träden är i vintervila. Jordbruksgrödor är särskilt känsliga för påverkan från ozon under vissa perioder av sin livscykel, till exempel vad gäller vete från tidpunkten för blomning till kornens tillväxt är avslutad. Utanför denna period är vete mindre känsligt för ozonpåverkan. Inom den metodik som används inom Luftkonventionen, LRTAP, för att beräkna PODySPEC används så kallade fenologifunktioner för att beräkna ozonokänsliga perioder på året. Dessa funktioner är framtagna för att användas över hela Europa och är därmed inte optimalt anpassade för svenska förhållanden. Därför har befintliga metoder i denna studie modifierats för att bättre beskriva ozonkänsliga perioder för trädslagen gran och björk samt för jordbruksgrödorna potatis, vårvete och höstvete under svenska förhållanden. SKOG För björk definieras den ozonkänsliga perioden som mellan tidpunkten för bladsprickning och tidpunkten när bladen vissnar och faller av på hösten. De föreslagna nya metoderna baseras på observationer av bladsprickning och höstfärgning från olika fenologinätverk inom Sverige och Finland. Ozonkänslighetsperioden har relaterats till antingen dagslängden, beskriven som platsens latitud, eller till en temperatursumma baserad på dygnsmedeltemperaturer. För gran definieras ozonkänslighetsperioden som mellan tidpunkten för när träden lämnar sin vintervila och börjar ett aktivt gasutbyte med omgivande atmosfär och tidpunkten på hösten när träden minskar sitt gasutbyte och igen går in i vintervila. För gran har de nya metoderna baserats på mikrometeorologiska mätningar av skogsekosystemens koldioxidutbyte med atmosfären, vilka utförs inom ICOS-Sweden. Även här har start och slut av ozonkänslighetsperioden relaterats antingen till latitud eller till temperatursummor baserat på dygnsmedeltemperatur. JORDBRUKSGRÖDOR Ettåriga jordbruksgrödor får en ökad ozonkänslighet när deras reproduktion inleds. Efter att ha etablerat sig och vuxit till går de in i den fas i livscykeln då de så småningom mognar och dör. För vete är det blomningen (på fackspråk anthesis) som är den kritiska punkten. Den ozonkänsliga perioden börjar en kort tid före blomningen och varar sedan under en längre period, tills växten vissnat så mycket att fotosyntes och omfördelning av resurser inom växten till kornen upphör. På motsvarande sätt gäller för potatis att initieringen av potatisknölarna (då det börjar utvecklas knölar på rötterna) är den kritiska punkten. Den ozonkänsliga perioden varar från kort innan knöliniteringen och sedan under en längre period efteråt, tills knölarna inte längre växer.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?