Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Barn och elevers deltagan… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Barn och elevers deltagande i kulturella platser och rum för lärande

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Tarja Karlsson Häikiö
Publicerad i NEÄL, Nationell Estetisk ÄmnesLärarutbildning, Göteborg
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Högskolan för design och konsthantverk
Språk sv
Länkar https://hsm.gu.se/Forskning-utveckl...
Ämneskategorier Didaktik, Estetik, Utbildningsvetenskap

Sammanfattning

I presentationen behandlas konferensens temat Kropp, Plats och Rum utifrån olika ingångar: 1) barn och elevers deltagande i kulturella platser och rum, 2) barn och elevers kroppsliga och sinnliga upplevelse och erfarande som grund för (visuellt) lärande, 3) lärmiljöers betydelse för meningsskapande lärande, och 4) forskning kring dessa områden. Forskning visar hur platser kan prägla människans identitet (Agnew, 1987, 2011; Entrikin, 1991; Gieryn, 2000). Schmidt (2011) skriver om den ökade betydelsen om sociala och relationella aspekter av rumslighet. Forskning om förskolan och skolan som pedagogiska miljöer visar på platsers pedagogiska funktion (Häikiö, 2007; Nordin-Hultman, 2004). Lärande kan manifesteras med kulturella verktyg och kulturellt deltagande är kopplad till plats och miljö, och kroppslig upplevelse, kroppslighet (embodiment), eller placering (emplacement) (Bendroth Karlsson, 2014; Pink, 2009). Iscensättning av lärmiljöer kan bidra till barn och elevers förståelse platser där seende, sinnen och kropp blir en del av upplevelsen eller erfarandet som ligger till grund för kunskapsbildning. Barn och elevers deltagande och aktörskap är centralt för lärandet som en transformerande och meningsskapande process där samspel, relationsskapande och interaktion är en motor i lärprocesserna (Häikiö, 2007; Bendroth Karlsson & Karlsson Häikiö, 2014; Rusanen et al, 2011). Barns agens liksom tillträde till kulturella platser och aktiva medverkan i olika formella och informella sammanhang är beroende av att de ses som aktiva subjektskapare (Karlsson Häikiö, 2017a,b). Att studera barns förhållande till material, rumslighet och miljöer kan således bidra till nya sociala studier av barndom. Pedagogers medvetenhet om och tillvägagångssätt kring vem platser är till för, hur lärmiljöer kan användas och där barn och elevers agenskap och deltagande främjas, påverkar således utvecklandet av visuella/rumsliga, kroppsliga/kinestetiska, relationella samt verbala/språkliga färdigheter (Pascal & Bertram, 2009).

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?