Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Marint mikroskopiskt skrä… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Marint mikroskopiskt skräp längs Bohuskusten 2015 - i jämförelse med tidigare studier 2013 och 2014

Rapport
Författare Martin Hassellöv
Therese Karlsson
Kalle Haikonen
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Institutionen för marina vetenskaper
Språk sv
Länkar www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland...
Ämneskategorier Kemi, Miljökemi, Miljövetenskap

Sammanfattning

Prover för mikroskopiskt skräp togs i november 2015 på 14 lokaler längs västkusten på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och rapporteras här i detalj tillsammans med jämförelser från tidigare provtagningstillfällen (december 2013, april 2014 och december 2014) på samma lokaler. Syftet har varit att mäta halter och karaktärisera mikroskopiskt skräp samt undersöka lämpliga metodval för eventuella framtida övervakningsprogram. •Halter och karaktär av mikroskräp varierade stort beroende på vilken provtagnings- och filtreringsmetod som användes. Undersökningen 2015noterade ca 100 000 gånger högre halter av mikroskräpspartiklar frånytvattenprover på ett filter med storlek 10 μm (0,01 mm) jämfört med 300μm (0,3 mm) siktduk som användes vid trålning i havsytan. •Antalet antropogena (av mänskligt ursprung) partiklar som fastnade på 300μm filter varierade från ca. 0.1 till ca. 10 partiklar/m3 havsvatten oTill skillnad från tidigare provtagningar med 300μm som utförtsmed pump strax under havsytan så gav detta års trålprovtagning ejlika dominerande inslag av fibrer, utan plastpartiklar och fibreråterfanns i jämförbar förekomst. oHalterna 2015 var i samma storleksordning som tidigarerapporterats för svenska kustvatten. Dock hade fördelningen mellanplastpartiklar och syntetiska fibrer förskjutits mot plastpartiklarvilket kan förklaras mot systematiska skillnader i tidigareprovtagningsmetodik. •I proverna som togs med 10 μm filter återfanns i genomsnitt ca. 38mikroskräpspartiklar per liter (exkl. svarta och röda) vilket var en vissökning från tidigare provtagningar (18/l dec 2013 och april 2014 samt 9/ldec 2014). oEn högre förekomst av röda partiklar (58 partiklar/liter) uppmättes.Kemiska analyser visade dock att flertalet av de röda partiklarnabestod av järnoxider; dvs ej nödvändigtvis dominerat av partiklarfrån båtbottenfärg som tidigare antagits. Endast en mindre andelröda partiklar kan härröra från polymert ursprung. Därmed har rödapartiklar inte räknats in i samlingsbegreppet mikroskräp. oHalterna av potentiella förbränningspartiklar på 10 μm filter varmycket höga i Göteborgsområdet, Stenungsund samt Brofjorden.Genomsnittligt antal i Göteborgsområdet var ca. 3000 partiklar perliter. Medelhalten för alla stationer var cirka 1800 partiklar per liter. oSyntetfibrer och naturfibrer förekom i högst halter i Danafjord,Åstol, Galterön och Stretudden vilket troligtvis kan härledas tillutsläpp från avloppsreningsverk i närheten till provtagningspunkterna. • Resultaten pekar såväl i år som tidigare år på att stadsmiljön är en viktig källa till marint mikroskopiskt skräp. Källor kan vara från kommunala avlopp, dagvatten från vägar och stadsytor, industrier samt olika former av förbränning. • Förekomst av mikroskopiska skräppartiklar undersöktes i utgående vatten från fyra kommunala avloppsreningsverk (ARV): Uddevalla, Strömstad, Stenungsund och Skärhamn. För undersökningen kunde följande noteras; o Antalet uppmätta mikroskräppartiklar uppgick till mellan ca 10 och 80 partiklar per kubikmeter utgående vatten, med lägst antal partiklar i Skansverket (Uddevalla) och mest partiklar i Stenungsund. Dagarna innan provtagning i Stenungsund hade det regnat kraftigt vilket kan påverka resultatet. o Halterna var väsentligt lägre än de flesta tidigare mätningar avseende partiklar och syntetiska fibrer och kraftigt lägre avseende på ickesyntetiska fibrer. Största andelen (över 50% i vissa fall) av partiklarna bestod av fibrer (syntetiska och icke syntetiska), men det ska noteras att filter med storlek 300 μm förmodligen underskattar fiberhalten väsentligt

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?