Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Marknadiseringens kostnad… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Marknadiseringens kostnader på kommunal nivå

Rapport
Författare Emma Ek Österberg
Isabell Meltzer
Publiceringsår 2017
Publicerad vid Förvaltningshögskolan
Språk sv
Ämneskategorier Studier av offentlig förvaltning

Sammanfattning

Den här rapporten utgör resultatet av en forskningsstudie som genomförts på uppdrag av Finansdepartementet under hösten 2017. Den handlar om marknadisering på kommunal nivå, och mer specifik om marknadiseringens kostnader. Marknadslösningar är idag ett vanligt inslag på kommunal nivå, och utgör en viktig reformkomponent i New Public Management. Syftet med studien som ligger till grund för den här rapporten är att, utifrån en genomgång av befintlig forskning, besvara frågan vad vi vet om marknadiseringens kostnader. Syftet är också att förslag på områden för framtida forskning. Kostnader ges i rapporten en vid betydelse. Det inkluderar både produktions- och transaktionskostnader. Utöver studier om kostnader och kostnadsutveckling avseende produktions- och transaktionskostnader inkluderar vi också studier om (negativa) effekter som skulle kunna tolkas som kostnader, även om inte de forskare som undersökt dem definierat dem som sådana. Försämrad kvalitet och minskat förtroende är exempel på sådana effekter. Studien visar att det finns god kunskap om särdragen i varje marknad, och att sättet offentliga marknader (precis som andra marknader) är organiserade varierar mycket, precis som den lokala kontexten ser väldigt olika ut och karaktären på den tjänst som utbyts varierar mellan sektorer. En kostnad för marknadisering som flera studier lyfter fram är ökade totalkostnader, genom ett ökat utbud. Det är särskilt tydligt i forskningen inom hälso- och sjukvård. En annan kostnad är höga transaktionskostnader. Det kräver mycket arbete att styra och organisera marknader. Däremot saknas det studier som undersöker transaktionskostnadernas storlek och det saknas jämförande analyser. Den förändrade roll som medborgare och brukare får i en marknadiserad offentlig sektor är väl utforskad och av dessa studier framgår att denna roll ofta är svår att axla. Kommunernas får en roll att stödja val och samtidigt utveckla egna system för kvalitetsuppföljning. Kunskapen om hur kommunerna navigerar i denna komplexa styrsituation kan dock utvecklas. Det gäller särskilt hur de balanserar styrning av verksamhet i egen regi och extern drift. Kvalitet är ett särskilt svårt begrepp, vilket forskningen om marknadiseringens effekter på kvaliteten i offentliga tjänster tydligt visar. Här pekar resultaten i olika riktning. En trend tycks vara att i ökad grad mäta kvalitet genom nöjdhet och serviceparametrar (bemötande, tillgänglighet). Andra kvalitetsaspekter är dock betydligt mer osäkra, och ännu mer otydligt blir det när olika sätt att förhålla sig till kvalitet ställs mot varandra.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?