Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Varför lär sig socionomst… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Varför lär sig socionomstudenter ledning och organisering bättre genom Casemetodik? Betydelsen av perplexitet, lärprocess och lärmiljö

Övrigt
Författare Stefan Szücs
Publicerad i Högskolepedagogiska texter, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Publiceringsår 2017
Publicerad vid Institutionen för socialt arbete
Språk en
Länkar pil.gu.se/publicerat/texter
https://pil.gu.se/digitalAssets/167...
Ämnesord Undervisningsformer, Casemetodik, Bedömning och examination, Undervisnings- och lärandemiljö
Ämneskategorier Pedagogiskt arbete

Sammanfattning

För att en högskolepedagogisk länkning skall bli konstruktiv anges Casemetodik som form av lärande där studenterna lär sig genom att själva lösa dilemman som ligger nära dem de kommer stöta på i sina professionella karriärer. Men trots att forskningen för ett flertal akademiska ämnen, inklusive socialt arbete, visat att Casemetodik är effektivt genom studier av lärandet före och efter införandet av metoden, så saknas fortfarande en uttalad teoretisk modell om varför detta är fallet som kan beläggas empiriskt med data som täcker hela genomförandeprocessen. Genom att följa upp hur ett sådant kursmoment utvecklats över tid på avancerad nivå inom ett program för professionsutbildning där Casemetodik inte tydligt tillämpats tidigare, är studiens syfte att undersöka varför studenter lär sig bättre genom metoden. Studien bygger på en litteraturöversikt i jakt på teoretiska perspektiv med förklaringskomponenter och data som sträcker sig över fem terminer (vårterminen 2014 - höstterminen 2016), som inkluderar lärares betygssättning på kursmomentet; studenternas genomsnittliga bedömningar av momentet och kursen som helhet, samt studenternas egna kommentarer om Casemetodik som kan relateras till de tre teoretiska förklaringskomponenter som framkommer i analysen. Resultaten indikerar betydelsen av tre sammanhängande kognitiva faktorer vid Casemetodik, nämligen möjligheten att: 1) skapa perplexitet genom en introduktion av komplicerade fall och situationer, som genererar 2) intressestimulerande lärprocesser, vilka är beroende av 3) en pluralistisk studentcentrarad lärmiljö. Studien indikerar slutligen att Casemetodik via dessa faktorers gemensamma påverkan tenderar lösa upp den konstruerade motsättningen mellan ett student- och ett lärarcentrerat perspektiv.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?