Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Konsumtionsrapporten 2017… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Konsumtionsrapporten 2017

Rapport
Författare Magnus Roos
Publiceringsår 2017
Publicerad vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK)
Språk sv
Länkar hdl.handle.net/2077/54686
Ämnesord konsumtion; konsumtionstrender; hållbarhet; restaurangkonsumtion
Ämneskategorier Företagsekonomi, Socialpsykologi

Sammanfattning

I Konsumtionsrapporten 2017 sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2015. Rapporten består av två delar. I den första delen, ”Basfakta”, ges en helhetsbild av hushållens konsumtion som baseras på statistik från framförallt Statistiska centralbyrån (SCB), men även från andra myndigheter och forskningsinstitut (exempelvis Postnord, HUI-Research, Konsumentverket och SOMinstitutet vid Göteborgs universitet). I denna del analyseras hushållens konsumtion, detaljhandelns omsättning, svenska konsumtionstrender, marknadernas funktionssätt välbefinnande och konsumtion. Den andra delen, “Fördjupningar”, belyser några konsumtionsområden av särskilt intresse. I slutet presenteras detaljerad statistik i bilagor. Rapporten är publicerad av Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Basfakta • Hushållens totala konsumtion uppgick till 1889 miljarder kronor under 2016. • Hushållen konsumerade 2.2 procent mer jämfört med 2015 och 23 procent mer jämfört med 2006. • Mellan 2015 och 2016 ökade konsumtionen på alla områden, med undantag kläder/ skor. • Priserna ökade med 1 procent mellan 2015 till 2016. Under perioden 20062016 har priserna ökat med 11.3 procent. Konsumtionsområden som ökat mest sedan 2015 • Utländsk konsumtion i Sverige, 12.1 procent. • Kommunikation, 5.1 procent. • Hotell, kaféer och restauranger, 4.9 procent. • Transporter, 4.0 procent. • Möbler, hushållsartiklar och underhåll, 3.7 procent. • Fritid, underhållning och kultur, 3.2 procent. Konsumtionsområden som ökat mest mellan 2006 och 2016 • Hushållens konsumtion i utlandet, 69 procent. • Utländsk konsumtion i Sverige, 67 procent. • Kommunikation, 50 procent. • Möbler, hushållsartiklar och underhåll, 44 procent. • Fritid, underhållning och kultur, 43 procent. • Hotell, kaféer och restauranger, 37 procent Övrigt i basfaktan • Mellan 2010-2016 ökade konsumtionen med 12.3 procent. Samtidigt visar mätningar över hur mycket konsumenter upplever att de spenderar endast en ökning på 2,3 procent. • E-handeln ökade sin andel av den totala detaljhandeln med 5 procentenheter under tioårsperioden 2006-2016. E-handeln stod 2016 för 7,7 procent av den totala detaljhandeln KONSUMTIONSRAPPORTEN 2017 7 • Svenska konsumenter spenderar allt mer tid i köpcentrum. • Övriga trender är att svenska konsumenter allt oftare besöker restauranger på. kvällstid, använder priserbjudanden, handlar second hand och köper presenter. • Svenskarna har aldrig varit nöjdare med sina liv än 2016. Fördjupningar Restaurangkonsumtion Restaurangkonsumtionen ökar på grund av: • Allt fler kvinnor besöker restauranger flera gånger i veckan under kvällstid. • Branschens goda förmåga att använda sociala medier och bloggar för att fånga kundernas engagemang för matkultur. • Ökat intresse för grön upplevelsekonsumtion. • Internationellt fokus på nordisk mat (New nordic). • Växande matintresse som bland annat tar sig uttryck i en framväxande ”foodie”- kultur. Problematiska marknader ur perspektivet ekonomisk psykologi Ekonomisk psykologi kan öka vår förståelse kring varför vissa marknader anses vara problematiska för konsumenter. Svenska konsumenter orkar inte engagera sig i omreglerade marknader, till exempel telekommunikation och elmarknaden.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?