Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Fiktiv och konkret kommun… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Fiktiv och konkret kommunikation i slöjdundervisning

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Joakim Andersson
Publicerad i Forskningskonferens i Umeå om estetiska ämnen 31/10–2/11, 2017
Publiceringsår 2017
Publicerad vid Högskolan för design och konsthantverk
Språk sv
Ämneskategorier Didaktik, Konst

Sammanfattning

Syftet med min presentation är att diskutera hur olika sätt att ge en instruktion skapar olika förutsättningar och därmed också olika möjligheter och begränsningar till lärande. Mitt pågående doktorandarbete tar utgångspunkt i både lärarutbildning och i grundskolans slöjdundervisning gällande de instruktioner och kommunikationer som sker mellan läraren, och studenter/elever. Under studentens utbildning till lärare för skolämnet slöjd ingår olika workshops där det ges möjlighet till att träna olika färdigheter och att bli kunnig i att slöjda. För att som lärare kunna undervisa i slöjdämnet är det viktigt att ha egen erfarenhet av hur det gradvis kan gå till att utveckla ett eget kunnande i att skapa ett slöjdföremål. Dels för egen utveckling av ämneskunnande, men också didaktisk kompetens att undervisa elever i sådana undervisnings- och lärandeprocesser. I grundskolan möter läraren sina elever i olika undervisnings- och lärandeprocesser där instruktioner och kommunikationer skapar förutsättningar för elevens fortsatta lärande. Mitt empiriska material består av videoinspelningar från lärarutbildning och slöjdundervisning i grundskolan. Videodokumentation och analys är utförda efter etnografiskt inspirerade utgångspunkter. Läraren använder sig av både verbala och icke-verbala kommunikationsformer. Syftet är att undersöka hur olika lärandeprocesser formas genom lärarens användande av fiktiva och konkreta instruktioner. Fiktiv betyder här ”som om handling” ex, att med händerna visa i luften hur en teknik skall utföras, konkret betyder 3-dimensionel visning ex, läraren visar eller instruerar med hjälp av ett faktiskt redskap eller föremål. Jag vill diskutera hur instruktioner synliggörs med hjälp av lärarens görande, verktyg och material i en hantverkssituation. Vad är det som gör att läraren väljer att ge en fiktiv eller konkret instruktion? Hur utvecklas den lärandes lärandeprocesser genom samtal och andra former av kommunikation exempelvis kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck, handlingar med olika verktyg och artefakter? Hur sker kommunikationen mellan lärare och elev/student samt mellan elev/student- material- redskap? Vilken funktion fyller olika kommunikationsformer och instruktioner under arbetet?

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?