Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Replikskifte om pedagogis… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Replikskifte om pedagogisk forskning

Artikel i dagstidning
Författare Susanne Dodillet
Publicerad i Svenska Dagbladet
Nummer/häfte 18 juli
ISSN 1101-2412
Publiceringsår 2017
Publicerad vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Språk en
Länkar https://www.svd.se/replikskifte-om-...
Ämneskategorier Utbildningsvetenskap, Pedagogik

Sammanfattning

I söndagens tidning (16 juli 2017) uttalade Inger Enkvist ett hot mot lejonparten av svensk pedagogisk forskning som inte handlar om att optimera elevernas kunskapsresultat. Istället för att utföra effektstudier och utveckla evidensbaserade undervisningssätt håller forskare på med kritiska analyser av läroplaner kritiserade hon. För Inger Enkvist är dessa studier trams. ”Varför skulle samhället fortsätta att betala för den här verksamheten?”, undrar hon till synes svarslöst. Detta trots att svaret är så enkelt. Samhället borde fortsätta att betala för kritisk pedagogisk forskning för att skydda sig mot den övertro på evidensbasering som Inger Enkvist ger uttryck för i sitt debattinlägg. Skola och utbildning handlar om barn och deras individuella utveckling, inte om programmeringen av tekniska apparater. Försöken att utveckla allmänna rekommendationer och handlingsanvisningar för denna komplexa och mycket känsliga process är både omänskliga och dömda att misslyckas. Försöken att evidensbasera undervisningsmetoder är omänskliga eftersom de sätter effektivitet och måluppfyllelse före individen. Uppmärksamheten gäller höjda kunskapsresultat i form av PISA-rankings. Barns utveckling likställs med optimerade lärprocesser. Att alla når sin ”fulla potential” görs till en mänsklig rättighet. Men blir skolan en mänskligare plats med denna strävan? När det kommer till moraliska frågor som är centrala i all pedagogisk verksamhet, uppenbaras evidensbaseringens begränsningar. Vad är rimliga mål för skolan och hur förändras de över tid? Frågor som dessa är inte trams utan avgörande inte bara för skolans utan också för demokratins framtid. Det är därför pedagogisk forskning ställer dem. Försöken att utveckla generella rekommendationer för effektivt lärande är vidare dömda att misslyckas. Det är nämligen omöjligt att planera och styra över lärande värt namnet. Pedagogisk handlande saknar ett linjärt kausalsammanhang av orsak och verkan. Lärare kan försöka att initiera lärande genom medvetna och förnuftiga interventioner, men de kan inte styra hur den enskilda eleven reagerar på dessa försök. Pedagogik handlar som sagt om människor med egna viljor, känslor och kunskaper. Människor är inte maskiner. Det är därför ingen utbildningsteknolog har lyckats hittills att utveckla ett program i form av lärandeteorier och undervisningsmetoder som fungerar. Pedagogisk forskning har den viktiga uppgiften att påminna om det orimliga med teknologiska lösningar. Om skolresultaten ska förbättras är det inte fler effektstudier som behövs. Se till att barnfattigdomen minskar, se till att segregationen minskar, ser till att jämlikheten ökar! Det är effektivare sätt att förbättra skolan än evidensbasering.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?