Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Mobilisering och undanskj… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mobilisering och undanskjutande – Paradoxen i svensk politik kring stereotyper, jämställdhet och yttrandefrihet

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Eva-Maria Svensson
Maria Edström
Publicerad i G16, Gränser, mobilitet och mobilisering Norrköping 23-25 nov 2016.
Publiceringsår 2016
Publicerad vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
Juridiska institutionen
Språk sv
Ämnesord CEDAW, policyprocesser, mobilisering, implementering av CEDAW, marknadsdriven yttrandefrihet, jämställdhet, yttrandefrihet,
Ämneskategorier Juridik och samhälle, Juridik, Genusstudier

Sammanfattning

Jämställdhet och yttrandefrihet är två kärnvärden i den svenska demokratin. Syftet med detta paper är att problematisera och förklara ’mobilisering’ och ’undanskjutande’ i policyprocesser, när jämställdhet och yttrandefrihet kommer i konflikt med varandra. Utgångspunkten är Sveriges anslutning till CEDAW (1979) och hur denna konvention har implementerats, särskilt granskas processer kring artikel 5a. Denna artikel handlar om att eliminera könsstereotyper eller som det står i den svenska översättningen ”ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk som grundar sig på föreställningen om det ena könets underlägsenhet eller på stelnade roller för män och kvinnor”. Uttolkningen av denna artikel förstärks i Pekingplattformen (1995 Section J). I Sverige har denna artikel aktualitet särskilt när det gäller frågan om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, där kvinnorörelsen varit pådrivande sedan 1970-talet. Trots upprepade utredningar betraktas eventuell lagstiftning fortfarande som ett hot mot yttrandefriheten. Värt att notera är att övriga nordiska länder (samt exempelvis Spanien) gör en annan tolkning och på olika sätt har reglerat könsdiskriminerande reklam i lag. Processerna på politisk nivå och som rättslig fråga kommer att analyseras med begreppsparet mobilisering – undanskjutande med hjälp av Carol Bacchi och andra teorier om policyprocesser. Vilka aktörer har varit aktiva i implementeringen? Hur har artikel 5a ramats in eller skjutits undan? Vilka aspekter av artikeln har lyfts till debatt? Vi har tidigare visat att kärnvärdena jämställdhet och yttrandefrihet står emot varandra på medieområdet och att yttrandefrihet ofta får väga tyngre än jämställdhet. Här är fokus på frågan varför det är så i Sverige. Vi ser att det finns huvudsakligen två förklaringar, yttrandefrihetens historiska betydelse för den svenska demokratin medan jämställdhet är ett senare värde, i kombination med en allt starkare betoning av näringsfrihetens värde. Med hjälp av teoretiker som Wendy Brown kommer vi att analysera den senare förklaringen.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?