Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Frivårdsinspektörers besl… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Frivårdsinspektörers beslutsfattande.

Rapport
Författare Martin Geisler
Carl Martin Allwood
ISBN 978-91-86903-62-
Förlag Kriminalvården
Förlagsort Norrköping
Publiceringsår 2016
Publicerad vid Psykologiska institutionen
Språk sv
Ämneskategorier Tillämpad psykologi

Sammanfattning

För att handläggande frivårdsinspektörer ska vara framgångsrika i sin yrkesutövning så krävs en övergripande förmåga till att kunna fatta bra och kompetenta beslut, dvs. en hög beslutskompetens. Föreliggande rapport redogör för resultaten från forskningsprojektet Frivårdsinspektörers beslutsfattande, med syfte att bidra till förståelsen av vilka faktorer som är av särskild betydelse för frivårdsinspektörers beslutskompetens. Frivårdsinspektörers beslutsfattande sker utifrån olika krav. Dels behöver beslutsfattande vara baserat på och förenligt med gällande lagar och föreskrifter. Det betyder att frivårdsinspektörer behöver kunna fatta beslut som är korrekta och konsekventa. Men frivårdsinspektörers beslutsfattande sker också i ett socialt sammanhang, i kontakt med klienter, kollegor och samarbetspartners. Det betyder att frivårdsinspektörer behöver kunna fatta beslut som är välavvägda, förankrade och underbyggda i det sociala sammanhanget. För att detta ska vara möjligt behövs grundläggande förmåga till att på ett korrekt sätt kunna uppmärksamma och hantera både egna och andra personers känsloreaktioner. Frivårdsinspektörers beslutsfattande behöver också ske utifrån ett lämpligt förhållningssätt till tid, exempelvis avseende när insatser ska påbörjas eller ges samt att beslutsprocesser koordineras med andra personers. I föreliggande studie inhämtades information om individuella skillnader i tre aspekter av beslutskompetens: 1) kognitivt orienterad förmåga som bidrar till att kunna fatta korrekta och konsekventa beslut; 2) emotionell intelligens; och, 3) förhållningssätt till tid. Dessa mått var således studiens oberoende variabler. Skillnader i beslutskompetens i yrkeslivet har effekter för beslutsfattaren i olika avseenden. Dels påverkar det beslutsfattares självrapporterade beslutskvalitet och i vilken utsträckning som man lyckas undvika problem och bekymmer i yrkeslivet. Vidare så är beslutskompetens en viktig resurs för att kunna hantera och bemöta de krav som personer ställs inför i sin yrkesroll. Således så påverkar skillnader i beslutskompetens personers nivåer av upplevd stress och, på längre sikt, rapporterade tendenser till utbrändhet. Givet detta inhämtade studien information om skillnader i indikatorer av framgångsrikt beslutsfattande i termer av: 1) självrapporterad beslutskvalitet; 2) upplevda problem och bekymmer i yrkeslivet; 3) upplevd stress; och, 4) tendenser till utbrändhet (”uttmattingssyndrom”). Dessa mått var studiens beroende variabler. Samtliga landets handläggande frivårdsinspektörer kontaktades per mail och erbjöds att delta i studien via en web-baserad enkät. Resultatet bekräftar att de tre aspekterna av beslutskompetens bidrar till att förklara variansen i studerade indikatorerna för framgångsrikt beslutsfattande. Förklaringsvärdet som skillnader i kognitivt orienterad förmåga till att kunna fatta korrekta och konsekventa beslut visade var dock relativt svagt och endast relaterat till frivårdsinspektörers självrapporterade beslutskvalitet och nivåer av stress. Skillnader i emotionell intelligens visade sig däremot bidra med ett betydande förklaringsvärde för frivårdsinspektörers självrapporterade beslutskvalitet, nivåer av stress och tendenser till utbrändhet. Resultaten visade också att skillnader i förhållningssätt till tid bidrog till att förklara samtliga indikatorer av framgångsrikt beslutsfattande hos frivårdsinspektörer. Studiens resultat ger en övergripande förståelse för vilka faktorer som är av betydelse för att förklara framgång och kvalitet i frivårdsinspektörers beslutsfattande. Resultatet belyser de komplexa krav som frivårdsinspektörer dagligen ställs inför i sitt beslutsfattande. Den kunskap som studien ger kan ligga till grund för komplettering och utveckling av insatser riktade till att förbättra frivårdsinspektörers beslutsfattande. På detta sätt kan resultatet komma att bidra till ett förbättrat arbetsklimat vid landets frivårdskontor.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?