Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Förtroendet för Försäkrin… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Förtroendet för Försäkringskassan 1999 - 2010

Övrigt
Författare Ylva Norén Bretzer
Helena Rohdén
Sara Stendahl
Gabriella Sandstig
Kristina Holmgren
ISSN 1654-8574
Förlag Försäkringskassans Socialförsäkringsrapport
Förlagsort Stockholm
Publiceringsår 2015
Publicerad vid Förvaltningshögskolan
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
Institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Juridiska institutionen
Statsvetenskapliga institutionen
Språk sv
Länkar https://www.forsakringskassan.se/wp...
Ämnesord förtroende för Försäkringskassan, myndighetsförtroende, socialförsäkringarna, välfärdspolitik
Ämneskategorier Annan samhällsvetenskap

Sammanfattning

Vad förklarar förtroendenedgången för Försäkringskassan under tids - perioden 1999–2010? Denna nedåtgående trend som uppmättes i flera olika mätningar, från och med år 1999 fram till år 2010, uppvisade en successiv minskning av medborgarnas förtroende för myndigheten Försäkringskassan. Denna minskning ägde rum i hela befolkningen, även om den var sär skild tydlig bland arbetare och de åldersgrupper som närmade sig slutet av sin arbetsmarknadsaktiva period (i åldern 50–64 år). Även gruppen egenföre - tagare tappade i betydande utstäckning förtroende för Försäkringskassan under den aktuella perioden. Särskilt mycket minskade förtroendet i den grupp som hade sjuk- eller aktivitetsersättning. Gruppen är till antalet mycket liten, men förtroendet halverades under perioden bland dessa personer. Sammantaget kan ingen enskild åtgärd eller förändring sägas ha en kausal verkan på den förtroendeminskning som uppmättes under perioden. Inte desto mindre är vi som grupp fast överty gade efter dessa delstudier, att reformernas mängd och omfattning sammantaget har bidragit till den negativa förtroendetrend som uppmättes under den aktuella tidsperioden. Några teman som särskilt står ut i delstudierna är: a) Socialförsäkringens nät har stramats åt, men förväntningarna låg i hög grad kvar vid den situation som rådde vid slutet av 1990- talet. Förvän t- ningsnivån har alltså inte minskat i takt med att t.ex. regelverkets om- fattning reducerades, möjligen på grund av för svag mediering i detta avseende. b) Det finns flera olika brister i rättssäkerheten som har uppmätts i vår fokusgruppsstudie. Sådana brister har även noterats i olika granskningar som genomförts av olika myndigheter (Inspektionen för Socialförsä k- ringarna, Riksrevisionen och Statskontoret), och dessa rapporter måste tas på stort allvar av Försäkringskassan. Att grundläggande rättssäke r- hetsprinciper upprätthålls är den enskildes rätt enligt Förvaltningslagen, Myndighetsförordningen och Sekretesslagstiftningen. c) Ansvarsfördelningen mell an Försäkringskassan och den politiska nivån förefaller ha varit oklar under perioden. I alltför hög grad har ”ansvars - utkrävandet” utkrävts av myndigheten Försäkringskassan, och i alltför liten grad har ansvarsfrågan skickats vidare till den politiska nivån. För- säkringskassan är en utförande myndighet, de ska primärt svara på frågor som har att göra med genomförandet av beslutad politik. Detta är av vikt att Försäkringskassan svarar på ”rätt” frågor, för att allmänheten ska få en större förståelse för vilk a aktörer som ansvarar för vad.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?