Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Vardagslivets finansialis… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vardagslivets finansialisering

Rapport
Författare Erik Andersson
Oskar Broberg
Marcus Gianneschi
Bengt Larsson
ISSN 1653-7491
Förlag University of Gothenburg
Förlagsort Göteborg
Publiceringsår 2016
Publicerad vid Institutionen för globala studier, freds- och utvecklingsforskning
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Centrum för Europaforskning (CERGU)
Företagsekonomiska institutionen, Marknadsföring
Institutionen för ekonomi och samhälle
Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK)
Språk sv
Länkar hdl.handle.net/2077/42073
Ämnesord finansialisering, skulder, krediter, financial litaracy
Ämneskategorier Företagsekonomi, Ekonomisk historia

Sammanfattning

I internationell samhällsvetenskaplig forskning används begreppet finansialisering för att förklara och beskriva den ökade betydelse som den finansiella ekonomin har i vår tid. I den här rapporten riktar vi sökarljuset mot hur vardagslivet omvandlats och hur finansiella logikers växande inflytande förändrar människors praktiker, relationer och identiteter (Martin 2002; Langley 2008). Rapporten anknyter därmed till en framväxande forskningsriktning som intresserar sig för, vad Haiven (2014) kallar, finansialiseringens kulturer. Med vardagslivets finansialisering åsyftar vi därmed hur människors vardagliga praktiker och meningssammanhang blir allt tätare sammanvävd med den finansiella ekonomins logiker, instrument och institutioner. Rapporten har karaktären av en antologi, i vilket ett antal forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner beskriver hur vardagslivet finansialiserats. Rapporten börjar med ett par studier av vad finansialiseringen kan betyda för enskilda människor och grupper i deras direkta vardag. Därefter rör vi oss ut mot de mer övergripande aspekterna och konsekvenserna av vardagslivets finansialisering, med frågor som hur denna utveckling stimulerats och hanterats av statliga aktörer och privata aktörer, samt vilka konsekvenser och innebörder finansialiseringen har haft för arbetslivet, välfärdsstaten och hur finansmarknaderna reglerats.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?