Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Bonden? Användandet av mu… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Bonden? Användandet av muntligt och skriftligt källmaterial i samspel för att söka efter normer och ideal

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Anna R Locke
Publicerad i Svenska Historikermötet, session: Dialoger mellan historia och minne 1, 08.05.2014-10.05.2014, Stockholm
Publiceringsår 2014
Publicerad vid Institutionen för historiska studier
Språk sv
Ämnesord Oral history, Lantbruksnämnden
Ämneskategorier Historia

Sammanfattning

Vem är bonden? Användandet av muntligt och skriftligt material i samspel för att söka efter normer och ideal Under 1900-talet genomgick det svenska jordbruket en drastisk förändring. Antalet gårdar har sedan mitten av seklet minskat med tre fjärdedelar och jordbruket står idag inte på långa vägar för någon majoritet av varken BNP eller syselsättning. Ändå månar vi om maten, ekologin och vill behålla de öppna landskapen som så nära hänger samman med ett aktivt jordbrukslandskap. I min avhandling undersöker jag den förändringsprocess som svenskt jordbruk genomgick efter andra världskriget där en jordpolitik inriktad på effektivitetet och lönsamhet mötte jordbrukarbefolkningens vanor och tankar kring hur jordbruk bäst borde bedrivas. Den statligt tillsatta Lantbruksnämnden målas ofta upp som ”boven i dramat” med intrång i det lokala jordbrukarsamhället i form av uppköp och förmedling av jordbruksmark till den som var ”bäst lämpad”. Jordlagstiftningen formulerade en någorlunda tydlig jordbrukarnorm – en jordbrukare (manlig) i teknisk framkant med familjen som primär arbetskraft – samtidigt fanns det utrymme för tolkning av vem den ideale bonden var. Inte minst bland jordbrukarbefolkningen fanns det åsikter om vilket jordbruk som var lämpligt och varför. Hur kan ett muntligt och ett skriftligt material samspela för att lyfta fram de olika bondeidealen under strukturomvandlingen? Och vilka frågor kan ställas till de olika materialen? Strukturomvandlingen har genererat ett stort skriftligt material där både underifrån- och ovanifrånperspektivet finns bevarat, om än det förra i mindre utsträckning. Kan ett muntligt material ytterligare belysa den förändringsprocess som familje-, genus och jordbrukaridealen genomgick under tiden för strukturomvandlingen? I samspelet mellan nutid, dåtid och minne, finns det nya kunskaper att hämta om processen som definitivt förändrade Sverige från jordbrukarland till modern service- och industrination? Detta är frågor jag kommer att diskutera utifrån exempel från skriftliga arkiv och intervjuer. Vilken roll spelar det muntliga materialet i min studie och vad kan det tillföra som det skriftliga inte kan?

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?