Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Samverkande samordning ― … - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Samverkande samordning ― Ett sätt att lösa arbetsmarknadspolitikens dysfunktionella problem

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Kerstin Bartholdsson
Ylva Norén Bretzer
Publicerad i NORKOM, Odense, 27-28 November, 2014
Publiceringsår 2014
Publicerad vid Förvaltningshögskolan
Språk en
Ämnesord Finansiell samordning, samverkan, dysfunktionella arbetsmarknadsproblem
Ämneskategorier Annan samhällsvetenskap, Socialt arbete, Ekonomi och näringsliv, Studier av offentlig förvaltning

Sammanfattning

Lag om finansiell samordning har funnits i Sverige sedan tio år tillbaka. Lagen möjliggör för nationella, regionala och kommunala myndigheter att lägga pengar i samma hatt, och därifrån utveckla samordnade aktiviteter för sådana målgrupper som befinner sig allra längst ifrån arbetsmarknaden. Den teoretiska problematiken handlar om wicked issues (Brown et al 2010), eller dysfunktionella problem, som består av att personer med komplicerade problem ofta tenderar att skyfflas underst i de administrativa processerna (Lipsky 1980). Aktuella målgrupper är personer som omfattas av insatser från två eller flera myndigheter, exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och kanske även Socialtjänsten i kommunen. Exempel på sådana målgrupper är unga vuxna, personer med funktionsnedsättningar samt individer med komplexa diagnoser och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Utifrån en case-studie i Väst-Sverige där Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud har evaluerats, diskuteras i detta papper värdefulla teman och fortsatta utmaningar för dysfunktionella välfärdsfrågor. I pappret visas vilka svårigheter som finns att lösa frågor som skär på tvären genom flera myndigheter, där ingen specifik myndighet har ett huvudansvar. Vi diskuterar hur staten delvis har internaliserat samordningsuppgifterna inom ordinarie myndighetsfunktioner, medan Samordningsförbundet kvarstår som en arena för fortsatta samordningsexperiment. Avslutningsvis diskuteras även om Samordningsförbundet kan härbärgera permanent verksamhet, eller om det är rimligt att betrakta dessa som drivhus för projektlösningar som i huvudsak implementeras inom ägar-organisationerna.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?