Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Utvärdering. Kalejdoskop … - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Utvärdering. Kalejdoskop - sätt att se på kulturarv

Rapport
Författare Ingrid Martins Holmberg
Malin Weijmer
Förlagsort Göteborg
Publiceringsår 2012
Publicerad vid Institutionen för kulturvård
Språk sv
Länkar https://www.lansstyrelsen.se/4.28b7...
Ämnesord kulturarvsförvaltning, analys, delaktighet, deltagande, intersektionalitet
Ämneskategorier Kulturstudier

Sammanfattning

Under 2010 drogs satsningen ”Kalejdoskop – sätt att se kulturarv” igång som ett samverkansprojekt mellan kulturmiljöenheterna på Sveriges 21 länsstyrelser. Förutom att finna och utveckla former för samverkan har satsningen tagit sin utgångspunkt i det heterogena Sverige och i ett mångfasetterat kulturarvsbruk. Satsningen finansierades under två och ett halvt år av Riksantikvarieämbetets FoU-medel samt via Länsstyrelsernas utvecklingsmedel. Därtill har enskilda länsstyrelser själva gått in och medfinansierat egna aktiviteter. Kalejdoskop har tematiskt haft tre spår: Tillgänglig information, Parallella berättelser och Ökad bredd i kunskapsunderlagen. Dessa spår har varit tongivande för urvalet av de aktiviteter som finansierats inom satsningen, men inte varit jämt fördelade resursmässigt utan snarare fungerat som stöd för att identifiera intressanta ingångar och perspektiv. Föreliggande utvärdering har haft som fokus att analysera Kalejdoskopsatsningen utifrån delaktighetens två aspekter: 1) delaktighet, vilket här har relaterats till frågor kring ett breddat historieskapande och fler perspektiv, och 2) deltagande, vilket här har relaterats till brukares och allmänhetens aktiva deltagande och inflytande. Frågor som ställts rör därmed flera aspekter: Vilka grupper och brukare har engagerats? Vilken roll har de haft inom projekten? Vilka forum som har använts för att arbeta med delaktighet (redan etablerat eller är det ett nyskapat forum)? Vilka är tillvägagångssätten och projektmetodiken? Analysen av materialet har gjorts utifrån dels intersektionalitetsbegreppet, dels utifrån en analysmodell där deltagandets villkor belyses genom fokus på aktiviteter. Utredningsarbetet har bestått av genomgång material från Kalejdoskopsatsningen i sin helhet. Intervjuer har genomförts med medlemmarna i styrgruppen, med referensgruppen och med projektledaren för Kalejdoskop, men också med kontaktpersoner för utvalda delprojekt och Riksantikvarieämbetets FoU-handläggare. Enkät har skickats till kontaktpersoner för de regionala projekten samt också till de län som saknar egna regionala delprojekt. Utvärderingen visar att Kalejdoskopsatsningen inom sig har kunnat hantera och sammanföra övergripande delaktighetsfrågor med den konkreta handläggarvardag som är länsstyrelsernas. Genom Kalejdoskop har flera länsstyrelser i sitt kulturarvsarbete kunnat vidga samverkan, hitta och inbjuda nya parter, överskrida gängse arbetsformer och högre utsträckning utgå från ett heterogent Sverige. Det har alltså handlat om nya målgrupper (ungdomar och barn, nya svenskar, etniska grupper osv) men också försök att utveckla sätt att mer långsiktigt engagera dessa i kulturarvsidentifikation och i kulturmiljöns förvaltning. Det finns flera goda exempel på hur delprojekten har förmått utveckla samverkan med nya grupper, och det är ett i många stycken imponerande arbete, utan tidigare motsvarighet, som har genomförts runt om på länsstyrelserna. När det gäller frågan om metodutveckling av det interna länsstyrelsearbetet, finns det goda exempel på hur regionala projekt har utgått från den konkreta vardagliga handläggarverkligheten och försökt bidra till en medvetenhet om hur denna kan utvecklas. Själva Kalejdoskopsatsningen har kontinuerligt lyft metodutvecklingsfrågorna i projektmedelsutlysningar och i seminarier där nya förhållningssätt och metodutveckling diskuterats. Inom styrgrupp och referensgrupp har metodutvecklingsbehovet varit uppe till diskussion, bland annat i samband med bedömning av ansökningar. I projektansökningarna har emellertid metodfrågorna mer sällan getts någon särskild konkretion och särskild behandling. Sammantaget sett, och utöver själva samverkan som sådan, har metodutvecklingsfrågorna i mindre utsträckning än väntat stått i centrum. Utvärderingens iakttagelse är således att, trots förtjänstfulla exempel, har metodaspekterna inte riktigt hunnit få en fördjupad systematisk bearbetning och reflektion. Länsstyrelsens verksamhet och även Kalejdoskops delprojekt behöver ses som relaterade till det offentligas två roller. Den första rollen handlar om att utöva myndighet, dvs. utföra aktiviter kopplade till de grunduppgifter som är givna i lagstiftning och regleringsbrev. Den andra rollen handlar om att axla en beställarroll och vara att finansiär av aktiviteter som (huvudsakligen) utförs av externa aktörer. I nästan samtliga Kalejdoskops delprojekt har länsstyrelserna gått in som en samverkanspartner och verkat inom denna sistnämnda roll. Fokus har då inte legat på den interna verksamheten, men denna har självklart blivit indirekt berörd. Den relevans som kan tillmätas Kalejdoskopssatsningen framgår tydligt vid jämförelse med internationella policydokument för kulturarvsarbetet såsom Europarådets Faro-konvention från 2005.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?