Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Från apati till aktivitet… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Från apati till aktivitet. Teori och behandling av flyktingbarn med svår psykisk ohälsa

Samlingsverk
Författare Henry Ascher
Anders Hjern
ISBN 978-91-44-06815-2
Förlag Studentlitteratur
Förlagsort Lund
Publiceringsår 2013
Publicerad vid Institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Språk sv
Ämneskategorier Barn- och ungdomspsykiatri, Pediatrik, Samhällsmedicin, Medicinsk etik

Sammanfattning

Från apati till aktivitet Flyktingbarn som söker en fristad i vårt land påverkas ofta av egna svåra upplevelser av krig, våld och övergrepp. Många utvecklar allvarliga tecken till psykisk ohälsa. En del barn utvecklar ett apatiskt uppgivenhetssyndrom. När de så kallade apatiska flyktingbarnen dök upp i början av 2000-talet var bristen på kunskap stor. Inte sällan ledde det till att barnen inte fick hjälp eller att insatserna försämrade barnens tillstånd. I dag har både forskning och erfarenheterna av förebyg- gande insatser och behandling gjort stora framsteg. Denna bok är den första i sitt slag om teori och behandling av barn med svåra uppgivenhets- syndrom, kunskaper som rör alla traumatiserade flyktingbarn som, om de inte behandlas på rätt sätt, riskerar att utveckla uppgivenhetssyndrom. Bokens författare är forskare, läkare, psykologer, sjukgymnaster, jurister, psykoterapeuter, sjuksköterskor, socionomer och socialpedagoger. Boken tar bland annat upp: • Effekter av långvarig stress på föräldra-barnrelationen • Biologiska och psykologiska effekter av trauma och uppgivenhetssyndrom • Beskrivningar av olika behandlingsmodeller • Nutritionsbehandling vid uppgivenhetssyndrom • Förebyggande insatser • Historiska erfarenheter av uppgivenhetssyndrom • Mänskliga rättigheter och etik • Asylprocessen och juridik • Hur påverkas behandlaren? Boken riktar sig till alla som möter flyktingbarn med svår psykisk ohälsa eller uppgivenhetssyn- drom: läkare, sjuksköterskor, studenter och andra inom vård, socialtjänst, skola, förskola, kom- muner och andra myndigheter men också alla viktiga personer som finns runt barnen och deras familjer i sociala nätverk och frivilligorganisationer.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?