Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Med bebyggelsehistoria so… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Med bebyggelsehistoria som medel. Om relationer mellan kunskapsbildning och uppvärdering av äldre stadsbebyggelse

Artikel i vetenskaplig tidskrift
Författare Ingrid Martins Holmberg
Publicerad i Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nummer/häfte 2010:60
Publiceringsår 2011
Publicerad vid Institutionen för kulturvård
Språk sv
Ämnesord omvärdering, bevarande av stadsbebyggelse, gentrifiering, akademisk kunskapsproduktion
Ämneskategorier Arkitektur, Kulturstudier

Sammanfattning

I följande artikel kommer framväxten av 1970-talets vidgade bevarandeintresse för stadens befintliga bebyggelse att spåras genealogiskt genom en kartläggning av bebyggelsehistorisk kunskapsproduktion inom framförallt svenska universitets- och högskoleinstitutioner om ’industrialismens folkliga stadsbebyggelse’, med en viss tonvikt på vad som försiggick i Göteborg. Artikelns genomgång visar hur denna kunskapsproduktion genom sin akademiska hemvist – som medförde kontinuitet, uthållighet och kontaktnät av olika slag; en hög grad av intertextualitet; en i detta skede kraftigt växande akademikerkår – kunde medverka till att bevarandefrågan kunde slå igenom och vända den decennier långa saneringsinriktade stadsplaneringen som bortsåg från de kvaliteter som den befintliga bebyggelsen hyste. Det handlar emellertid inte om en samordnad förskjutning, och därför har kunskapsproduktionens behövt belysas inom hela spektret av relevanta sammanhang: universitetsinstitutioner för etnologi, konstvetenskap, arkitektur och konsthögskolan, såväl som också introduceringen av internationell litteratur och forskning inom exv. den urbanistiska traditionen. Genomgången har således speglat hur ’industrialismens folkliga stadsbebyggelse’ framträder inom en lång rad olika discipliner och akademiska sammanhang, men jag har också försökt tydliggöra hur olika vetenskapliga perspektiv, metoder, frågor, problemställningar, val av källmaterial och även av tolkningar, tillsammans ledde fram till ett helt nytt kunskapsobjekt: ’arbetarbostad i trähus’. Den nya kunskapen om ’industrialismens folkliga stadsbebyggelse’ kom därmed att lägga fast denna bebyggelse såsom framförallt klassbaserad och klassrelaterad, medan faktisk social heterogenitet förbisågs. Artikeln är i sin helhet baserad på undersökningar i avhandlingen På stadens yta. Om historiseringen av Haga, där villkoren för omvärderingen av stadsdelen Haga i Göteborg utgjorde den centrala forskningsfrågan, och där denna omvärdering ges en långt bredare behandling. Analyser av en lång rad av textsammanhang gjordes där i syfte att förstå de diskursiva mekanismer och förskjutningar som ledde till att en ”gammal-och-ful” stadsdel kunde bli en ”gammal-och-fin” stadsdel. Inom ramen för den forskning som artikeln baserar sig på, har dessa utsagor satts inom en teoretisk ram av Foucaults objektstillkomst, vilket ansluter till poststrukturalistisk kulturvetenskaplig forskningsinriktning och medför en diskursanalytiskt influerad metod.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?