Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Backabornas samhällsanda … - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Backabornas samhällsanda 1994-2011. SOM-rapport nr 2013:2

Rapport
Författare Gabriella Sandstig
Förlag University of Gothenburg
Förlagsort Göteborg
Publiceringsår 2013
Publicerad vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
Språk sv
Länkar www.som.gu.se/digitalAssets/1430/14...
Ämnesord Backa, tillit, förtroende, servicenöjdhet, läsvanor, politiskideologi
Ämneskategorier Annan samhällsvetenskap, Medie- och kommunikationsvetenskap, Statsvetenskap

Sammanfattning

Syftet har varit att undersöka om och i så fall hur utvecklingen av samhällsattityder i Backa mellan åren 1994–2011 avviker mot vad som kan förväntas mot bakgrund av generella samhällstrender. Analysen berör endast mönster i dessa trender, eftersom få av skillnaderna i andelar till följd av låga n-värden är statistiskt signifikanta. Tolkning av dessa mönster, och de resultat som presenteras i denna rapport måste därför ske med stor försiktighet, och intressanta avvikelser undersökas närmare. Även om det finns mindre variationer och nivåskillnader inom de åtta aspekter av samhällsanda vi efterfrågat, följer utvecklingen i Backa i stort motsvarande trender som finns i Göteborg och i Sverige som helhet, med ett undantag: Backa avviker sedan 2006 gradvis i en allt mer negativ riktning från trenden i Göteborg och i Sverige som helhet i frågan om tillit till andra människor i allmänhet. Skillnaderna mellan de lägsta noteringarna och den högsta är gällande trenden i backabornas mellanmänskliga tillit också statistiskt signifikanta. Sedan 2010 gäller denna avvikande trend även tilliten till andra människor i området där man bor. Forskningen har visat att det finns ett starkt samband mellan att lita på andra människor i allmänhet och att också lita på företrädarna för samhällets institutioner samt de yrkesgrupper som arbetar inom ramen för dessa. Det finns också en avvikande negativ trend i backabornas yrkesgruppsförtroende för politikerna i kommunen som skiljer sig från utvecklingen i Göteborg och Sverige som helhet, som skulle kunna förklara den negativa trenden i backabornas tillit till andra i allmänhet. Den gäller dock endast perioden 2010–2011. Annars finns det inget i de Västsvenska SOM-undersökningarna som tyder på en motsvarande negativ generell trend i yrkesgruppsförtroende som skulle vara unik för Backa. Det finns dock en positiv avvikelse i backabornas yrkesgruppsförtroende, den gäller förtroendet för poliser som yrkesgrupp som ökat 2010–2011. I vilken utsträckning medborgarna deltar i föreningsaktiviteter har visat sig ha stor betydelse för formandet av det institutionella förtroendet och ha samband med den mellanmänskliga tilliten. Trenden i föreningsaktivitet och medlemskap följer, med undantag för en positiv avvikelse i andelen medlemsaktiva i pensionärsföreningar, också mycket väl motsvarande trender i göteborgarnas och svenskarna medlemsaktivitet, även om det finns mindre nivåskillnader i andelen medlemsaktiva. I den samhälleliga debatten har medborgarnas politiska engagemang och aktivitet beskrivits som en garant för demokratska värderingar. Medborgarnas politiska intresse är en aspekt av denna större politiska medvetenhet. Backabornas intresse för politik i allmänhet följer ganska väl den generellt U-formade kurvlinjära samhällstrenden i Göteborg och Sverige som helhet. Att backabornas, i likhet med göteborgarnas och svenskarnas, intresse för politik i allmänhet är på uppgång, går alltså att tolka som positivt för en hållbar utveckling av demokratiska ideal. Även om backaborna är politiskt intresserade, avviker trenden i Backa något gällande riktningen. Trenden i backabornas självplacering på den politiska vänster-högerskalan, avviker något från den svagt högerinriktade trenden i Göteborg och Sverige under 2010–2011, genom att backaborna placera sig något mer åt vänster. Backabornas nöjdhet med demokratin följer i stort den svagt ökande trenden i Göteborg och Sverige i nöjdheten med demokratin i Sverige och i EU, samt den stabiliserande nöjdheten i trenden i Göteborg och Sverige med demokratin i kommunen och regionen. Den avvikelse som finns, står främst svenskarnas nöjdhet med demokratin i respektive kommun för, där också svenskarnas nöjdhet med demokratin i kommunerna har ökat. Bland de servicetyper som backaborna i högst utsträckning är nöjda med i kommunen, samhällsstrukturområdena kollektivtrafik, renhållning på allmänna platser och idrottsanläggningar samt kommunal service gällande privattandläkare, följer trenden mycket väl trenden i Göteborg som helhet. Även om det finns många likheter med trender i Göteborg i den bedömningen av de servicetyper som backaborna är mindre nöjda med, är det i den kategorin skillnaderna i trender återfinns. Backabornas bedömning av kommunal service gällande kulturaktiviteter, folktandvården, fritidsverksamhet och äldreomsorg avviker negativt från trenden i Göteborg genom, medan trenden för motsvarande serviceområden i Göteborg antingen ligger stabilt eller pekar uppåt. Trenden i backabornas tidningsläsning avviker inte från den stadigt nedåtgående trenden i Göteborg och Sverige som helhet, även om det finns mindre skillnader i nivåer mellan läsningen av olika medier i Backa, Göteborg och i Sverige.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?