Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Dryckeskontextens betydel… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Dryckeskontextens betydelse för unga kvinnors alkoholkonsumtion. En klusteranalys av 20- och 25-åriga kvinnor åren 1995 och 2000.

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Christina Andersson
Annika Jakobsson
Valter Sundh
Fredrik Spak
Publicerad i Läkarstämman, Göteborg 2008
Publiceringsår 2008
Publicerad vid Institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Språk sv
Ämneskategorier Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi

Sammanfattning

Dryckeskontextens betydelse för unga kvinnors alkoholkonsumtion. En klusteranalys av 20- och 25-åriga kvinnor åren 1995 och 2000. Bakgrund Under de senaste åren har framför allt en del internationell drogforskning fokuserat på fenomen som dryckeskontext och egna motiv till att dricka samt dessas samband med alkoholkonsumtion. Dryckeskontext har i nämnda studier definierats på något olika sätt, några mer teoretiskt förankrade, gemensamt kan sägas att man försökt besvara frågor om var, med vem och varför man druckit alkohol I den aktuella studien har vi analyserat sambandet mellan dryckeskontext och alkoholkonsumtion bland 20- och 25-åriga kvinnor i Göteborg. Syftet var att undersöka om det fanns specifika dryckesmönster, med hänsyftning på kontextuella variabler, om dessa dryckesmönster skiljde sig åt mellan undersökningsåren och om vissa dryckesmönster visade starkare samband med olika grader av alkoholkonsumtion. Metod Data från en befolkningsundersökning, ”Kvinnor och alkohol i Göteborg”: I studien ingick 897 unga kvinnor intervjuade under åren 1995 och 2000. Då dryckeskontext kan ses som ett multifaktoriellt fenomen valde vi att använda klusteranalys (”Two-step clustering”) för att identifiera grupper med olika dryckesmönster. Vi använde Pearson Chi-square för att undersöka skillnader i alkoholkonsumtion mellan de olika grupperna. Alkoholkonsumtion fördelades som Alkoholmissbruk/beroende - ABM, Intensivkonsumtion (60g etanol/tillfälle) - IK, Intensivkonsumtion/12 mån. – IK12 och Hög alkoholkonsumtion (20g etanol/dag senaste månaden) - HAK. Resultat Med hjälp av klusteranalys identifierades tre grupper med olika dryckesmönster för varje undersökningsår. 1995 syntes en grupp måttlighetsdrickare, en grupp som drack ofta både i sociala sammanhang och i ensamhet samt en grupp som bejakade mest upplevda effekter av sitt drickande. 2000 fann vi åter gruppen måttlighetsdrickare, därtill en grupp där man bejakade sociala effekter av alkohol och en annan grupp som uppgav mer fysiska och kognitiva effekter. 1995 visade gruppen som drack i ofta i sociala sammanhang signifikanta samband med ABM, IK12 och HAK. År 2000 sågs signifikanta samband med alla konsumtionsvariablerna hos de båda grupper som bejakande olika upplevda effekter av alkoholanvändning. Sammanfattning Klusteranalys var en god metod för att identifiera grupper med olika dryckesmönster som underlag för analys av skillnader i alkoholkonsumtion. Analysen understryker vikten av att ta hänsyn till upplevda effekter av och egna anledningar till drickande när man vill medverka till en minskad alkoholkonsumtion i befolkningen.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?