Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Existens och glipan mella… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Existens och glipan mellan liv och värld som nödvändiga utgångspunkter för livsvärldsbaserad rehabilitering

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Inger Berndtsson
Publicerad i Paper presenterat vid konferensen Existential Medical Humanities, 7-8 november, Södertörns Högskola
Publiceringsår 2019
Publicerad vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Språk sv
Ämnesord medical humanities, lifeworld phenomenology, vision rehabilitation, existence, lived body
Ämneskategorier Pedagogik

Sammanfattning

Den här presentationen tar sin utgångspunkt i empirisk forskning om hur ett antal personer har upplevt att få reducerad syn och därmed också till stora delar ett initialt inskränkt liv. Den berättelse som berättas är däremot inte den som vanligtvis ryms och berättas inom rehabiliterande verksamheter. I stället öppnas här upp för berättelser om hur levda liv drastiskt omvälvande och ibland mer stillsamt omformas från det som tidigare var det självklara och förgivettagna vardagliga livet, till något mer okänt. För att förstå förändringarna i de här människornas levda liv har filosofiska utgångspunkter inom livsvärldsfenomenologi använts, där bland annat aspekter av existens och intersubjektivitet (eller mellankroppslighet) utgjort hörnstenar i förståelsen av det förändrade livet. Synnedsättning eller blindhet förstås härigenom som att det uppstår en glipa eller ett mellanrum mellan liv och värld, ett avstånd som det från början inte riktigt är fullt möjligt att överbrygga. När människor på olika sätt börjar närma sig en förståelse av vad som hänt, framstår det existentiella som ofta av avgörande betydelse. Med utgångspunkt i ett mer traditionellt rehabiliteringsbegrepp, baserat på biomedicin och en objektiv kropp, blir det inte möjligt att förstå de här existentiella dimensionerna som människor möter i sina liv. Därmed omöjliggörs också ett möte i den av funktionsnedsättning förändrade livsvärld, som de här personerna numera befinner sig i. Med grund i den forskning som genomförts framstår det som nödvändigt att rehabiliterande insatser riktas mot hur den aktuella livsvärlden träder fram för varje individ. Med hjälp av omfattande analyser och tolkningar har en begreppsapparat utformats som försöker ge uttryck för just det existentiellt levda under omfattande förändringar i livet. Primärt är den utvecklad för personer med synnedsättning eller blindhet, men troligt är att den också kan vara tillämpbar för annan funktionsvariation. Med grund i en livsvärldsansats, utvecklad av Jan Bengtsson, vävs aspekter av existens, perception, intersubjektivitet samman, allt inramat av den levda kroppens relaterande till och i en värld. Livsvärldsbaserad rehabilitering tar sin utgångspunkt i den av människor erfarna förändrade relationen mellan liv och värld, i dess olika dimensioner. Utifrån en analys av individers förändrade livssituation framträder också idéer kring hur den glipa som uppstått ska kunna överbryggas. Lärandet framstår här som centralt för att åter sammanlänka liv och värld, kropp och rum, kropp och tid, et cetera. I allt detta är det kroppen som är utgångspunkt och agent för konstituerandet av en ny värld, där Merleau-Pontys teori utgör utgångspunkt för analys och tolkning. Just livsvärldens föränderlighet och socialitet utgör också centrala beståndsdelar i den praktikbaserade teori om livsvärldsbaserad rehabilitering som utvecklats. Lärandet framstår som existentiellt, som perceptuellt, men också till stora delar som socialt i ett mellankroppsligt samspel med andra människor, där vi mer eller mindre anonyma för varandra möts och samspelar i den vardagsverklighet som utgör våra levda liv. Det är i detta sammanhang som rehabiliterande insatser behöver förstås i ett existentiellt och delat läranderum.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?