Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Vad kan det musikpedagogi… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vad kan det musikpedagogiska forskningsfältet erbjuda framtidens musiklärarutbildningar?

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Carina Borgström Källén
Annette Mars
Annika Falthin
Cecilia Ferm Almqvist
Karl Asp
Susanna Leijonhufvud
Johan Nyberg
Sverker Zadig
Publicerad i Nordic Network for Research in Music Education
Publiceringsår 2019
Publicerad vid Högskolan för scen och musik
Språk sv
Länkar https://www.kmh.se/download/18.71ba...
Ämneskategorier Musikpedagogik

Sammanfattning

I musiklärarutbildningar vid musikhögskolor i Sverige finns det lång erfarenhet att tillvarata studenters behov av hantverksmässiga studier för såväl erövrande av fördjupade kunskaper i musicerande som i utvecklingen till att bli musiklärare som kan sitt musikaliska didaktiska hantverk. Traditionen av att integrera vetenskapliga rön i musiklärarutbildningarna är däremot inte lång och inte helt okomplicerad, delvis beroende på traditioner och att lärande i musikaliska hantverk tar mycket tid. Att sätta sig in i forskning som för utbildningen torde vara väsentlig kan vara betydligt lägre prioriterat, inte minst i ämnesstudierna. I rundabordssamtalet vill vi därför lyfta frågan hur vi inom det musikpedagogiska forskningsfältet kan bidra till att utveckla musiklärarutbildningarnas vetenskapliga innehåll och särskilt hur det kan integreras i studenternas ämnesstudier. Frågan är stor varför vi till det här samtalet avgränsar det till hur vi mer aktivt skulle kunna bidra genom att kontinuerligt rapportera om aktuell forskning som berör dagsaktuella frågor för musiklärare, eller som eventuellt borde vara det, och paketera det på ett sätt som är lättåtkomligt utan att göra avkall på vetenskaplighet. I skrivande stund arbetar vi med en antologi där vi bidrar med olika kapitel inom några av de områden som vi identifierat som aktuella för blivande musiklärare och/eller verksamma lärare och där vi alltså kan tillföra kunskap. Varje kapitel bygger på något område som kapitelförfattaren behandlade i sin avhandling (Asp, 2015; Borgström Källén, 2014; Falthin, 2015; Leijonhufvud, 2018; Mars, 2016; Nyberg, 2015; Zadig, 2017) och som i kapitlet ställs i relation till aktuella didaktiska frågor. De områden som behandlas är: o Hur genrer som musikdidaktiska redskap kan bidra till såväl breddning som fördjupning i olika musikstilar. o Musik som skolämne relaterat till genre och genus o Formativ bedömning i musikundervisning ur ett multimodalt perspektiv o Konsekvenser av ”flytande” strömmad musik o Synliggörande av den egna yrkesskickligheten–hur studenter och lärare ska kunna utveckla sin egen förståelse för hur och varför olika verktyg används i undervisningen. o Hur aktionsforskning kan stärka musiklärares agens o Forskningsmetoder för att undersöka rolltagande i kör. Ämnesinnehållet kan tyckas något spretigt men goda erfarenheter av att ha gjort så i en tidigare antologi som flera av oss deltog i (Ferm Thorgersen, 2013), talar för valet att presentera skilda områden utifrån olika teoretiska utgångspunkter och sätta dessa i relation till praktiknära frågor. Ett övergripande kapitel tillkommer i den pågående antologin som syftar till att utifrån de olika kapitlen påvisa hur praktik och teori samspelar i såväl vardagliga musikpraktiker som i musikpedagogisk forskning; kunskap som vi ser som vi ser som väsentlig att vara väl belyst och integrerad i framtida musiklärarutbildningar. Referenser: Asp, K. (2015). Mellan klassrum och scen: en studie av ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Diss. Lund: Lunds universitet. Borgström Källén, C. (2014). När musik gör skillnad: genus och genrepraktiker i samspel. Diss. Göteborg: Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Falthin, A. (2015). Meningserbjudanden och val: en studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet. Diss. Lund: Lunds universitet. Ferm Thorgersen, C.(red.) (2013). Perspektiv på praktiknära musikpedagogisk forskning: utkomster av en forskarskola. Luleå: Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet. Leijonhufvud, S. (2018). Liquid streaming: the Spotify way to music. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Mars, A. (2016). När kulturer spelar med i klassrummet: en sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Nyberg, J. (2015). Music education as an adventure of knowledge: student and teacher experience as conceptualizations of musical knowledge, learning and teaching. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Zadig, S. (2017). Ledarna i kören: vokala samarbeten mellan körsångare. Diss. Lund: Lunds universitet.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?