Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Musiklärarutbildning mell… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Musiklärarutbildning mellan tradition och förnyelse

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Lena Ostendorf
Publicerad i NEÄL 2018 abstracts
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Högskolan för scen och musik
Språk sv
Länkar https://hsm.gu.se/Forskning-utveckl...
Ämneskategorier Musikpedagogik

Sammanfattning

Arbetstitel (Phd in progress): Musiklärarutbildning mellan tradition och förnyelse - ett diskursanalytiskt perspektiv på en kulturell praxis Lena Ostendorf, doktorand i CUL forskarskolan i ämnet estetiska uttryckformer med inriktning mot utbildningsvetenskap Placerad vid Högskolan för scen och Musik, Göteborgs universitet Abstract År 2005 påbörjade jag min utbildning som instrumental- och ensemblelärare vid Musikhögskolan i Malmö. Född och uppvuxen i Tyskland innebar mina studier vid en svensk Musikhögskola helt nya erfarenheter. Företeelser som mina klasskamrater till synes tog för givna innebar en lärprocess för mig. Det kunde gälla en uttalad eller outtalad musikkanon, relationen mellan lärare och studenter, vilka frågor som prioriterades i seminarierna, vilka böcker som användes i undervisningen, etcetera. Att lära mig och anpassa mig till dessa koder, att förstå ”det som sitter i väggarna”, har lett till en nyfikenhet på vad som styr hur utbildningen ser ut på institutioner för högre musikutbildning. Baserat på ett socialkonstruktionistiskt synsätt på att verkligheten är en konstruktion som sker genom sociala processer intas ett kritiskt förhållningssätt. I den här undersökningen är jag intresserad av hur deltagarna i samtalen talar om ämnet musiklärarutbildning, hur de därigenom diskursivt konstruerar fenomenet musiklärarutbildning och positionerar sig själva, institutionen och utbildningen. Det finns ett antal olika diskursanalytiska angreppssätt som skiljer sig bland annat genom detaljnivån på analysen, synen på subjektet och vilken betydelse som tillskrivs en samhällskritisk hållning. Gemensamt för alla är, som ovan skrivet, en socialkonstruktionistisk grundsyn med en kritisk inställning till självklar kunskap, historisk och kulturell specificitet och där man ser ett samband mellan kunskap och sociala processer/sociala handlingar (Burr 2015). Eftersom det enligt diskursteoretiska angreppssätt inte finns någon ”sanning” utanför diskursen analyseras diskursiva processer utifrån en diskursiv konstruktion av vad som ska framstå som ”sant” eller ”falskt”. Forskarens uppgift är att undersöka vilka mönster det finns i utsagorna och vilka sociala konsekvenser som olika diskursiva framställningar av verkligheten får. Syftet med min pågående studie är således att undersöka svensk musiklärarutbildning och dess olika diskurser, med fokus på både officiell nivå i form av textdokument och befintlig praktik genom intervjuer med studerande och lärare. Mer specifika forskningsfrågor är således • Hur talar musiklärarstudenter och lärarutbildare om musiklärarutbildningen idag? • Hur har diskurser i musiklärarutbildningen ur ett historiskt perspektiv konstruerats och legitimerats i olika textdokument under åren 1978-idag? Studiens syfte, tillsammans med frågeställningarna, indikerar en teoretisk inriktning mot ett diskursanalytiskt angreppsätt där fokus ligger på ett kritiskt angreppsätt i Foucaults anda. Projektet ska genomföras i två delstudier där den första delstudien består av fokusgruppsamtal med lärare respektive studenter vid institutioner för ämneslärarutbildningen i musik. Empiriinsamlingen för denna första delstudie är avslutat och just nu transkriberas materialet i programmet nvivo för att sedan kunna kodas och analyseras. Empirin i den andra delstudien består av textdokument med relevans för musiklärarutbildningen som ska analyseras med hjälp av diskursanalys och sätta studiens resultat i en historisk kontext

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?