Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Värmestress i urbana utom… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Värmestress i urbana utomhusmiljöer – förekomst och möjliga åtgärder i befintlig bebyggelse

Rapport
Författare Nils Wallenberg
Sofia Thorsson
Fredrik Lindberg
Björn Holmer
Förlag Folkhälsomyndigheten
Förlagsort Solna
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Institutionen för geovetenskaper
Språk sv
Länkar https://www.folkhalsomyndigheten.se...
Ämneskategorier Klimatforskning, Fysisk geografi, Meteorologi och atmosfärforskning

Sammanfattning

Det lokala klimatet i en tätort styrs till stor del av bebyggelsegeometri, ytegenskaper och materialegenskaper, vilka påverkar hur mycket värme som tas upp, lagras och avges. Urbana områden är generellt sett varmare än sin omgivning och mindre blåsiga. Dagtid finns de varmaste platserna i vindskyddade och solbelysta områden nära bebyggelse med ingen eller lite vegetation. Nattetid finns de varmaste platserna i tättbebyggda centralt belägna områdena med lite eller ingen vegetation. Värmestress uppkommer när kroppen inte längre kan reglera sin temperatur, och det leder till ökad ohälsa och dödlighet. Den urbana befolkningen är extra utsatt vid värmeböljor på grund det lokala klimat som tätorten och dess bebyggelse ger upphov till. Att öka mängden vegetation är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska värmestress såväl dagtid som nattetid, och därmed förbättra hälsan och välbefinnandet hos den urbana befolkningen. För att minska värmestressen är det därför lämpligt med stora grönområden och parker och träd nära bebyggelse, i kombination med en tät och ljus bebyggelse bestående av material med låg värmekapacitet. Detta blir allt viktigare i takt med den globala uppvärmningen. Det finns ett antal termiska index som beskriver upplevelsen av vädret och graden av värmestress samt ett antal modeller för att kartera var och när värmestress uppstår. I rapporten finns exempel på några termiska index och modeller som är lämpliga för att kartera värmestress i befintlig bebyggelse och som är relevanta för svenska förhållanden.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?