Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Tyra Kleen och framställn… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Tyra Kleen och framställningen av människokroppen

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Birte Bruchmüller
Publicerad i "Måste jag skrika för att höras? Symposium om Tyra Kleen – ett återupptäckt konstnärskap”. Thielska Galleriet, 7 september 2018.
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Institutionen för kulturvetenskaper
Språk sv
Ämnesord Nordisk sekelskifteskonst, den tidiga modernismen, symbolismen, Tyra Kleen, konsthistorieskrivning, framställningen av människokroppen
Ämneskategorier Konstvetenskap, Bildkonst

Sammanfattning

Nordisk sekelskifteskonst omkring 1900 förknippades och förknippas fortfarande idag framförallt med nationalromantiken och landskapsmåleriet. Till skillnad från denna dominerande kulturpatriotiska konst som med hjälp av nordiska stämningslandskap eller människotomt landskapsmåleri ville ge uttryck åt det nationella, fanns det ett antal nordiska konstnärer från den yngre konstnärsgenerationen som däremot intog en nästintill motsatt position. Medan konstnärer som Tyra Kleen (1874 – 1951), Olof Sager-Nelson (1868 – 1896), Magnus Enckell (1870 – 1925), Beda Stjernschantz (1867 – 1910) eller Ellen Thesleff (1869 – 1954) var verksamma på kontinenten omkring sekelskiftet 1900 utgick de ifrån ett transnationellt och kosmopolitiskt estetiskt tänkande som medvetet tog avstånd från en konstutövning som ville uttrycka en nationell tillhörighet. Istället för landskapsmåleri utmärkte sig deras heterogena produktion av antika, bibliska, litterära motiv eller porträttkonst där framställningen av den idealiserade människokroppen och att måla efter levande modell spelade en dominerande roll. Mot bakgrund av detta verkar dessa konstnärer ha utgjort en parallell gruppering i Nordens tidiga modernism som hittills fått litet utrymme i den nordiska konsthistorien. Med utgångspunkt i framställningen av den idealiserade människokroppen, såväl i porträttmåleriet som i mytologiska eller religiösa motiv, sätter jag ett antal konstverk av Tyra Kleen och några ytterligare kosmopolitiska nordiska konstnärer i sammanhang med den tidiga kontinentala modernismen och symbolismens skönhetsideal. Genom att belysa symbolismens ikonografiska, filosofiska och stilistiska ideal, avser jag att visa att det finns goda skäl att anta att såväl Tyra Kleen som konstnärer som Magnus Enckell eller Beda Stjernschantz stod den kontinentala symbolistiska, ideella, mystiska rörelsen mycket nära. Elementära drag inom symbolismen som androgynidealet och den klassiska konstens ideal anammades och omsattes t.ex. av Kleen, Enckell och Stjernschantz och nyplatonska idéer om den själsliga, andliga kärleken och om ett förhistoriskt, harmoniskt, absolut mänskligt tillstånd präglade deras estetiska tänkande och konstproduktion.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?