Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Svenska gördelmaskar (Cli… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Svenska gördelmaskar (Clitellata) och DNA streckkodning - En rapport om kunskapsläget

Övrigt
Författare Christer Erséus
Förlag Naturvårdsverket
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Institutionen för biologi och miljövetenskap
Språk sv
Länkar https://gup-server.ub.gu.se/v1/asse...
https://gup.ub.gu.se/file/207411
Ämneskategorier Zoologi, Biologisk systematik

Sammanfattning

Denna rapport sammanfattar kunskapsläget (december 2017) för ringmaskgruppen Clitellata (gördelmaskar) i Sverige. Gördelmaskar har traditionellt delats in i Hirudinea (iglar) och Oligochaeta (fåborstmaskar), men den förstnämnda gruppen är bara en deriverad del av den andra. Maskarna förekommer i alla typer av svensk natur, från djupt i havet till högt upp på kalfjället, och räknat i biomassa är de den klart dominerande smådjurstypen i många landmiljöer. Den presenterade artlistan är baserad på ett intensivt insamlingsarbete i Sverige och Norge under de senaste 10-15 åren; faunan är till stor del gemensam i de två länderna. Totalt 15.500 individer med DNA-streckkoder (COI-markören) från 1.000 olika lokaler har undersöks med genetiska och morfologiska metoder, och totalt 545 arter kan nu identifieras genetiskt i materialet efter att de mitokondriella COI-sekvenserna har jämförts med nukleära data (kärn-DNA). Avgränsningen av några få arter är dock fortfarande preliminär. Många av de vanligaste (namngivna) gördelmaskarna är artkomplex snarare än arter: komplexet består av ett antal s.k. kryptiska arter, vilka är genetiskt urskiljbara (och har antagligen egna ekologiska egenskaper), men de är morfologiskt svåra eller omöjliga att separera från varandra. Vi har 460 genetiskt verifierade arter från Sverige, 409 från Norge. Uppskattningen är att faunan i Sverige ändå idag överstiger 500 arter, men också att den formella taxonomin bara är klarlagd med valida namn för ca 300 av dessa. Minst 100 av de svenska arterna är fortfarande inte vetenskapligt beskrivna. Etableringen av ett referensbibliotek av DNA-streckkoder har påbörjats, och i december 2017 fanns COI-sekvenser av 351 skandinaviska gördelmaskarter i GenBank eller Barcoding of Life Database (BOLD). 16S-streckkoder fanns i motsvarande databaser för 171 arter. Antalet för båda markörerna ökar i takt med att taxonomin utreds för alltfler artgrupper. Rapporten diskuterar gördelmaskarnas potential och lämplighet som målorganismer i framtida miljöövervakning i vatten och på land, där streckkodbaserad artidentifiering ingår som metod. Den ger exempel på hur arternas ekologiska preferenser och funktion kan användas som biologiska indikatörer på status och förändringar i miljön. Den argumenterar också för utveckling av nya minibarkoder, som skulle möjliggöra identifiering av arter även i delvis nedbrutet DNA, t.ex. i extracellulärt miljö-DNA (eDNA) eller i gamla spritprover av djur. Slutligen sammanfattas kunskapsluckor i ett kapitel som mynnar ut i sju olika förslag: (1) Det taxonomiska arbetet på gördelmaskar i Sverige måste intensifieras och ges rimliga resurser. Här finns även hotad kompetens att rädda. (2) Stöd till kompletterande insamling av dåligt undersökta taxa, geografiska områden och habitat i Sverige, avseende gördelmaskar. (3) Stöd till kompletterande sekvenseringsarbete, där höjd också tas för inomartsvariation så att tillräckligt många olika haplotyper registreras för varje art. (4) SweBol, Naturvårdsverket, ArtDatabanken och forskare bör snarast inleda samtal om hur etableringen av referensbiblioteken för gördelmaskar ska gå till och hur den ska balanseras mot olika intressen och resurser. (5) Sverige bör arbeta för att BOLD-databasens automatiska arthypoteser (s.k. BINs) utreds för varje art av gördelmaskar. (6) För att kunna använda gördelmaskar som indikatorer i miljövakning föreslås framtagande av faktablad för olika arter. (7) Stöd till en särskild metodutveckling för identifikation av arter i gamla miljöprover rekommenderas.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?