Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Inventering av ankringssp… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Inventering av ankringsspår från småbåtar i Kosterhavets nationalpark och pilotundersökning av förekomst av skräp på havsbotten, sommaren 2011

Rapport
Författare Per G. Nilsson
Lars-Ove Loo
JOhan Rolandsson
Förlag University of Gothenburg
Publiceringsår 2012
Publicerad vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Tjärnö marinbiologiska laboratorium
Institutionen för biologi och miljövetenskap
Språk sv
Ämnesord Nationalpark, ankring, fritidsbåtar, miljöeffekter
Ämneskategorier Marin ekologi

Sammanfattning

Förekomst av spår av ankring från fritidsbåtar och förekomst av skräp på bottnarna undersöktes i 13 populära naturhamnar i Kosterhavets nationalpark. Undersökningarna gjordes sommaren 2011 före (i juni) och efter (i augusti) den huvudsakliga båtsäsongen. Två av lokalerna låg i områden med ankringsförbud, och skulle därför användas som jämförelselokaler utan båttrafik. Slumpvis utlagda transekter filmades med videokamera, och filmerna analyserades i efterhand på lab. Antalet ankrade och/eller förtöjda båtar i lokalerna räknades vid 5 tillfällen under sommarsäsongen. Sammanlagt filmades 122 transekter med en total längd av 9800 m. Under juni-provtagningen (före båtsäsongen) fann vi inga spår av ankring i någon av lokalerna, medan vi fann spår i 4 av lokalerna efter båtsäsongen. Tre av lokalerna hade så mycket alger eller ålgräs på botten att det var svårt att urskilja några spår, och vi kan alltså underskatta ankringen påverkan på dessa lokaler. Det fanns ett svagt, men statistiskt signifikant samband mellan antalet båtar på en lokal och antalet ankringsspår. Det dominerande sättet som båtarna ankrades/förtöjdes skiljde sig mellan lokaler: på vissa lokaler låg de flesta båtarna på svaj, på vissa lokaler var det vanligast att man låg med akterankare och med fören förtöjd i land, medan det på vissa lokaler var mycket vanligt att ligga förtöjd långsides, dvs med förtöjning både i för och akter men utan ankare. På den ena referenslokalen där ankring inte var tillåten (Skarvesätet norr om Nordkoster) såg vi aldrig några båtare, och inte heller några spår av ankring på botten. På den andra referenslokalen (inre delen av Kilesandsbukten) låg många båtar förankrade, och uppenbarligen fungerade inte ankringsförbudet här. Vi fann skräpföremål på botten på de flesta lokalerna före båtsongen, och på samtliga lokaler utom en efter båtsäsongen. Antalet skräpföremål var signifikant högre efter sommaren än före sommaren, vilket visar att båttrafiken förmodligen bidrar till nedskräpningen. Samtidigt var det inte något signifikant samband mellan antalet ankrade/förtöjda båtar och mängden skräp, vilket visar att också andra faktorer bidrar till skräpmängderna (te.x förbipasserande båtar och landbaserade källor). De två lokaler som hade flest skräpföremål låg i närheten av Kostersundet, det område som har flest båtar och besökare på land under sommaren.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?