Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Mönster av sociala relati… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mönster av sociala relationer på arbetsplatser i Sverige

Kapitel i bok
Författare Erik Berntson
Annika Härenstam
Publicerad i Sociala relationer i arbetslivet
Sidor 27-44
ISBN 978-91-40-66823-3
Förlag Gleerups
Förlagsort Malmö
Publiceringsår 2010
Publicerad vid Institutionen för arbetsvetenskap
Sidor 27-44
Språk sv
Ämnesord klusteranalys
Ämneskategorier Arbetsvetenskap och ergonomi, Psykologi

Sammanfattning

Nya organiseringsformer och roller för chefer och medarbetare förändrar de sociala relationerna i arbetslivet. Syftet med denna studie är att kartlägga typiska arbetsrelaterade sociala situationer och hur de påverkar kvinnors och mäns arbetsförmåga, arbetslust och hälsa. Med utgångspunkt i ett holistiskt perspektiv gjordes klusteranalyser på sju variabler som fångar centrala aspekter av sociala relationer. 2 421 slumpmässigt valda förvärvsarbetande i åldrarna 25 till 50 år deltog i en telefonintervju och en enkät vid tre tillfällen. Klustren jämfördes med avseende på var de återfinns i arbetslivet (strukturella faktorer), vilka som återfinns där (demografiska faktorer), hälsa, arbetslust, arbetsförmåga och anställningssituation. Resultat: Sex kluster identifierades; de isolerade, de involverade, de tysta, de utsatta, de uppskattade och de klämda. Klustren skiljde sig tre år senare i hälsa, arbetslust och arbetsförmåga. Bland de strukturella faktorerna tycks position, klass och utbildning förklara skillnader mellan klustren även om vi inte kan bortse från individuella faktorer. Slutsatser: De som är mest utsatta för bristande socialt stöd och uppskattning och har sämst hälsa finns i ”toppen” och i ”botten” av arbetslivets hierarki. Personerna i två av ohälsoklustren finns ofta i kunskapsintensiva organisationer, de har högre positioner och är mer välutbildade än i de två bästa klustren. Det tredje ohälsoklustret består framförallt av lågutbildade med svag anknytning till arbetsmarknaden. Goda sociala relationer i arbetet är vanligare i mellanpositioner. Här tycks det finnas en kollektiv kultur som kan ge skydd mot överutnyttjande och att bli ensam med ansvar och höga krav. Resultaten har implikationer för forskning om arbetslivets individualisering och hälsa.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?