Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Arbetsförhållanden och ar… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse över tid bland personer med cerebral pares eller ryggmärgsbråck

Paper i proceeding
Författare Marie Törnbom
Publicerad i läkarstämman i Göteborg 1/12-2010
Publiceringsår 2010
Publicerad vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för arbetsterapi, audiologi och fysioterapi
Institutionen för socialt arbete
Språk sv
Ämnesord arbete, arbetstillfredsställelse, CP, MMC
Ämneskategorier Klinisk neurofysiologi, Socialt arbete

Sammanfattning

Arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse över tid bland personer med cerebral pares eller ryggmärgsbråck Marie Törnbom lektor, med.dr. rehabiliteringsmedicin, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Ulrica Jonsson specialistläkare rehabiliteringsmedicin, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och handikappförvaltningen i Göteborg Katharina S.Sunnerhagen professor rehabiliteringsmedicin, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sunnaas Rehabiliteringssjukhus, Medicinska fakulteten, Oslo Universitet Bakgrund Få studier har undersökt arbetsförhållanden över tid bland samma personer med cerebral pares eller ryggmärgsbråck. Vi undersökte arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse över tid bland personer med dessa diagnoser. Metod En longitudinell uppföljning med två grupper personer med cerebral pares eller ryggmärgsbråck utan intellektuellt funktionshinder, intervjuades per telefon med ett halvstrukturerat frågeformulär, med arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse i fokus. Vi använde också ett instrument, ”Motivation för förändring” om arbetstillfredsställelse 2009. Grupp A studerades 1983 (antal 55), 1997 (antal 42) och 2009 (antal 28). En annan grupp (B) studerades 1998 (antal 30) och 2009 (antal 25). Resultat Andelen personer som arbetar har minskat något över tid i både grupp A och B, fler har fått en varaktig hel nedsättning av arbetsförmågan. Vid uppföljning 2009 arbetade 64% i båda grupperna, varav ungefär hälften på deltid. Under perioden 1983-1997 har verksamhetsgraden bland dem som arbetar i grupp A minskat signifikant, fler arbetade deltid 1997 jämfört med 1983 och i grupp B arbetade signifikant fler deltid 1997 än i grupp A vid samma ålder, 1983. Arbetstillfredsställelsen i båda grupperna har varit hög vid alla mättillfällena. En stor majoritet 2009 var nöjda med stöd från arbetskamrater, stöd från arbetsledare, utmaningar i arbetet, kontroll i arbetssituationen, samspel med arbetskamrater och mål i arbetssituationen. Sammanfattning I de undersökta grupperna minskar under uppföljningstiden andelen personer som arbetar och graden av nedsatt arbetsförmåga ökar bland dem som arbetar. De flesta som arbetar upplever hög grad av arbetstillfredsställelse.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?