Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Möjligheter eller hinder … - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Möjligheter eller hinder till lärande. Fjorton nybörjarelevers erfarenheter. (Rapport nr 12)

Rapport
Författare Birgitta Kullberg
Ingrid Pramling
Pia Williams Graneld
Förlag Insitutionen för metodik i lärarutbildningen
Förlagsort Göteborgs universitet
Publiceringsår 1996
Publicerad vid Institutionen för pedagogik och didaktik
Språk sv
Ämnesord nybörjarelever, barns lärande, börja skolan
Ämneskategorier Pedagogik

Sammanfattning

Rapporten belyser en studie av barns första tre månader i skolan och utgör en delstudie inom projektet: "Barns möte med skolans värld". Studien har sin grund i observationer av fjorton sjuåringar i fem olika klassrum samt på intervjuer av klasslärarna. Tio av barnen har tidigare följts i förskolan. Den etnografiska forskningsansatsen har använts såväl i producerandet av data som i analysförfarandet. Deltagande observation samt samtal (informella intervjuer) och djupintervjuer (formella intervjuer) har förekommit. Studien innehåller såväl fortlöpande som avslutande analys. De fem olika klassrumskulturerna kan beskrivas ha karaktären av fyra olika kvaliteter: Förändring, utveckling, disciplin och kontroll. I alla fem klassrummen utgår lärarna från vad de anser riktigt för barns lärande. Lärarna är seriösa och noggranna i undervisandet, men de skiljer sig mycket åt i syn på barns lärande. Detta avspeglar sig i miljön i klassrummen. Det framkommer även att lärarna inte alltid undervisar så som de uttrycker att de gör. I den avslutande analysen upptäcktes en dimension, som har benämnts: Rum för lärande. Det framkommer att barnen skapar sig detta rum på framför allt fyra olika sätt: A) Barnet griper ett innehåll genom en förbipasserande utsaga, dvs. barnet hör eller ser något som plötsligt engagerat och griper tillfället till ett försök att utveckla något. B) Barnet vidareutvecklar en handling eller utsaga, dvs. barnet fortsätter utifrån eget eller lärarens initativ, en handling eller tänker vidare efter att ha hört en utsaga. C) Barnet uttrycker en egen tanke, dvs. han eller hon drar en slutsats. D) Barnet uttrycker en egen handling. Denna kommer inte helt plötsligt och synes inte alltid ha någon referens till en utsaga. Det framkommer också att de tio barn, som tidigare följts i förskolan, när det gäller disciplin direkt rättar sig efter läraren, men behåller sin förmåga att reflektera.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?