Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Polariserat förtroende fö… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Polariserat förtroende för nyhetsrapporteringom brottslighet och invandring

Kapitel i bok
Författare Ulrika Andersson
Publicerad i Fejk, filter och faktaresistens - hotar sociala medier demokratin?
Sidor 136-172
ISBN 978-91-983566-7-0
Förlag Institutet för mediestudier
Förlagsort Stockholm
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
Sidor 136-172
Språk sv
Länkar mediestudier.se/wp-content/uploads/...
Ämnesord medieförtroende, misstro, polarisering, nyhetsmedier, nyhetsbevakning, SOM-undersökningen, sjukvårdsbevakning, nyhetsrapportering, invandringsfrågan, brottslighet
Ämneskategorier Medievetenskap, Medie- och kommunikationsvetenskap

Sammanfattning

De senaste åren har det pågått en intensiv debatt om en förmodat pågående förtroendekris för svenska medier. Forskning visar dock att medieförtroendet har legat stabilt under hela 2000-talet, både för medier som samhällsinstitution och för enskilda medieföretag. I vissa fall har förtroendet till och med ökat. Störst förtroende hyser den svenska allmänheten för public service-medierna. Lägst är förtroendet för kommersiella radio- och tv-kanaler. Men kanske finns det trots den övergripande stabiliteten ändå visst fog för oron om en förtroendekris. Det tyder åtminstone några av resultaten i det här kapitlet på. För när den samlade förtroendebedömningen bryts ner i mindre delar visar det sig finnas stora skillnader både i bedömningen av olika ämnesområden och i differensen mellan olika samhällsgruppers förtroendenivåer. 2017 är det, i likhet med föregående år, mediernas bevakning av sjukvården som hamnar i toppen, medan bevakningen av brottslighet och invandring hamnar i botten. Förtroendet för olika bevakningsområden ligger i de flesta fall på samma nivåer som 2016, vilket tyder på en hög stabilitet i allmänhetens bedömningar. Möjligen kan noteras viss en rörelse i förtroendet för invandringsbevakningen, även om det är en marginell sådan. Desto tydligare är däremot att förtroendet för mediernas nyhetsbevakning är starkt partipolitiserat, i synnerhet i förtroendet för brottsligheten och invandringen. Det är också fortsatt graden av mellanmänsklig tillit som tillsammans med partisympati utgör viktiga förklaringsfaktorer i sammanhanget. Resultaten som presenteras i kapitlet är hämtade från de nationella SOM-undersökningarna, vilka genomförts vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet.1 Den övergripande fråga som analyserna utgår från handlar om människor förtroende för svenska medier. Inledningsvis fokuseras den mer generella upplevelsen av svenska mediers tillförlitlighet och opartiskhet. Därefter analyseras förtroendet för olika medier samt förtroendet för mediernas nyhetsbevakning inom ett antal specifika områden.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://www.gu.se/forskning/publikation/?publicationId=268507
Utskriftsdatum: 2019-11-15