Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Språkvården, språkbrukare… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Språkvården, språkbrukaren och bruket

Paper i proceeding
Författare Susanna Karlsson
Ola Karlsson
Publicerad i ASLAs skriftserie
ISBN 978-91-87884-26-9 (tryckt)
ISSN 1100-5629
Förlag ASLA: Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap
Förlagsort Uppsala
Publiceringsår 2017
Publicerad vid
Språk sv
Länkar www.diva-portal.org/smash/record.js...
Ämnesord språkvård, bruk, system, Korp, normkritik
Ämneskategorier Svenska språket

Sammanfattning

Den svenska språkvården har sedan länge levt med idén om en spänning mellan systemet och bruket. Med systemet har man menat de kodifierade grammatiska regler som typiskt återfinns i grammatikböcker. Med bruket avses den variation som finns i språkbrukarnas användning av språket. När systemet används som språkvårdsargument är argumentationen vanligen absolut: ett fenomen finns eller finns inte. När en språkvårdsargumentation utgår från bruket är det i stället snarare med en utgångspunkt i frekvenser: något är vanligt eller ovanligt. Men vems bruk är det man avser? Och vem är språkbrukaren? Såväl Språkrådet som Svenska Akademiens ordlista använder sig i hög utsträckning av textsamlingarna i Korp, tidigare Språkbanken. Där finns sedan länge texter som underkastas någon form av redaktionell norm: tidningstext, romaner från stora förlag, riksdagsprotokoll. Först sedan Språkbanken bytte skepnad till Korp har större textmassor av mer redaktionslös natur blivit sökbara med korpusverktyg: diskussionsforum, Twitter, bloggar. Att bruket så länge har representerats av texter som med avsikt reproducerat de normer de sedan använts för att formulera bygger in en seghet i strukturen; förändringar i normuppfattningar slår igenom långsamt och blir som regel inte synliga förrän efter lång tid. Men det konstruerar också en språkbrukare som representerar en förhållandevis liten del av dem som talar och lever med det svenska språket. I den här artikeln undersöker vi hur bruket och språkbrukarna används i den normerande språkvårdens argumentation. Vi problematiserar också förhållandet mellan språkvården och bruket, samt diskuterar vilka möjligheter det finns för språkvården att arbeta med ett mer inkluderande språkbrukarbegrepp.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://www.gu.se/forskning/publikation/?publicationId=259912
Utskriftsdatum: 2019-10-14