Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Socialt hållbar forskning… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Socialt hållbar forskning för jämlik hälsa. Evidens och praktiska råd för samhällsbaserad Aktionsforskning - en litteraturöversikt.

Rapport
Författare Gunilla Priebe
Förlag Västra Götalandsregionen
Förlagsort Göteborg
Publiceringsår 2016
Publicerad vid Enheten för socialmedicin
Språk sv
Länkar www.vgregion.se/upload/Folkh%C3%A4l...
Ämnesord Aktionsforskning, Demokrati, Evidens, Jämlik hälsa
Ämneskategorier Vetenskapsteori, Folkhälsomedicinska forskningsområden

Sammanfattning

I ett demokratiskt och inkluderande samhälle som framhåller att evidens ska ligga till grund för beslut, prioriteringar och hälsofrämjande arbete är det av största vikt att folkhälsovetenskaplig forskning speglar hela befolkningens livsvillkor. När undersökningar samstämmigt visar på generellt minskat deltagande i forskningsstudier, och ett särskilt låg deltagande bland individer med ogynnsamma socioekonomiska förhållanden, blir det uppenbart att vetenskapen riskerar att missa hälsoproblem och brista i relevans. Nya metoder för att inkludera underrepresenterade grupper i forskningsstudier behöver därför prövas. Forskningens form behöver kritiskt analyseras och utvecklas för att öka det politiska systemets och hälso- och sjukvårdens effektivitet. Förutsättningarna för alla samhällsgruppers delaktighet i och inflytande över hälsoforskning behöver stärkas – om ojämlikheter i hälsa ska kunna utjämnas. Litteraturöversikten, som analyserar 109 artiklar, syftar till stärkt folkhälsa genom att öka marginaliserade gruppers medverkan i kartläggning av hälsoproblem, identifiering av forskningsfrågor, lokal anpassning av forskningsmetodik och hälsofrämjande interventioner. SamAktionsforskning är utformad för detta och är därför en angelägenhet för forskare, beslutsfattare, tjänstemän och befolkning. Både hälsofrämjande och demokratifrämjande processer stärks genom respektive studiepopulations delaktighet och inflytande. Vetenskaplig kvalitet höjs då samarbetet leder till en mer samhällsrelevant identifiering av forskningsfrågor, förbättrad rekrytering och minskat bortfall, ökad metodologisk stringens samt högre samhällsrelevans. Analyserade artiklar beskriver bl.a. större forskningsallianser, som arbetar långsiktigt för att bygga upp SamAktionsforskningsstrukturer och för att integrera forskningen med andra hälsofrämjande aktiviteter. Det specifika syftet här har varit att kritiskt granska huruvida påstådda målsättningar (kapitel 1-3) kan förutsättas vara en effekt av forskningsmodellen. Även om vissa utvärderingar har visat på lovande resultat finns också kritiska rapporter som visat att forskningssamverkan kan förstärka ojämlikhet och leda till ökad projekttrötthet om samarbetsfrågor inte hanteras genomtänkt. Översikten analyserar därför (kapitel 4) vilken evidens som artiklarna presenterar för modellens påstådda positiva effekter på hälsa, vetenskap och politik. Därefter presenteras hur sådan forskning ska genomföras för att positiva effekter ska säkerställas. De väl utvecklade och utvärderade modellerna, som presenteras i inkluderad litteratur och som är av relevans för Västragötalandsregionen och Angereds Närsjukhus, har för beskrivits och diskuterats i översiktens andra del (kapitel 5-14). Argumenten för SamAktionsforskning är starka och det finns uppenbara samhällspolitiska skäl att ta dessa på allvar och reflektera vetenskapens roll i ett demokratiskt samhälle. Här rekommenderas därför att SamAktionsforskning prövas som ett medel för att stärka arbetet med att utjämna sociala ojämlikheter i hälsa. Samtidigt konstateras att sådan forskning kan ha motsatt effekt, om dess grundläggande principer inte omsätts på ett genomgripande sätt i praktiken, utan endast fungerar som ideologisk dekoration. Det finns därför även starka skäl att beakta litteraturens rekommendationer om att noggrant förbereda genomförande av sådan forskning. Bland annat att satsningen knyter an till hälsofrämjande målsättningar bortom enskilda forskningsprojekt och präglas av lokalkännedom, empatisk känslighet och omfattande vetenskaplig kompetens. Då de flesta forskare är skolade i det akademiskt inriktade forskningsparadigmet är det viktigt att notera påpekanden om att särskild vetenskaplig kompetens inte är mindre central än övriga frågor. Möjligheten att uppnå SamAktionsforskningens målsättningar stärks, hävdas i inkluderade artiklar, om en lokal forskningskoalition skapas och förankras i en existerande institution, en koalition som inkluderar representanter för universitet, befolkning, lokala organisationer, myndigheter och privata aktörer. Koalitionen föreslås ansvara för kartläggning av lokala föreställningar om hälsa, samordning och identifiering av prioriterade forskningsområden, genomförande av forskningsprojekt och identifiering av lämpliga interventioner. Dessutom hanteras kvalitets- och organisatoriska frågor (betydelsen av olika uppdragsbeskrivningar, mandat, infrastruktur) och styrdokument formuleras, som speglar den lokala tolkningen av SamAktionsforskningens principer för samarbeten, delaktighet, etikprövning, konflikthantering, kommunikation, ledning och styrning, och utvärdering. Ett huvudsakligt praktiskt råd är därför att identifiera en etablerad och formell verksamhet, som kan fungera som organisatorisk hemvist för en lokalsamhällesbaserad forskningskoalition och som har ett långsiktigt uppdrag att arbeta med SamAktionsforskning på ett sådant sätt att dess grundläggande principer genomsyrar forskningen.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?