Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Terminologiskt intresse o… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Terminologiskt intresse och engagemang inom högre utbildning. Kungliga tekniska högskolans insatser inom ett svenskt terminologiskt nätverk 1941–1983

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Hans Landqvist
Nina Pilke
Publicerad i Työelämän viestintä II – Workplace Communication II. VAKKI-symposiumi XXXIX, 7–8.2.2019, Vaasan yliopisto – University of Vaasa
Publiceringsår 2019
Publicerad vid Institutionen för svenska språket
Språk sv
Länkar https://gup.ub.gu.se/file/207679
Ämnesord terminologi språklig infrastruktur institutionella aktörer Tekniska Nomenklaturcentralen TNC Kungliga tekniska högskolan KTH
Ämneskategorier Samhällsbyggnadsteknik, Elektroteknik och elektronik, Maskinteknik, Kemiteknik, Materialteknik, Svenska språket

Sammanfattning

Mellan 1941 och 2018 fungerade Tekniska Nomenklaturcentralen – TNC (från 2000 Terminologicentrum – TNC) som Sveriges nationella centrum för fackspråk och terminologi. Inom det pågående projektet Termer i tiden – tidens termer kartlägger forskare vid Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Vasa universitet bland annat hur TNC samarbetade med totalt cirka 580 experter inom olika fackområden för att trygga tillgången på god fackspecifik terminologi och i bästa fall även bidra till god terminologisk praxis. Detta gjordes genom så kallade rundfrågor. De totalt 373 rundfrågorna från verksamhetsperioden 1941–1983 är sorterade på 17 huvudområden. Perioden kännetecknas av att terminologiarbetet i Sverige var organiserat utifrånen intressentmodell. Rundfrågor initierades antingen av TNC eller av en extern aktör, frågor skickades ut från TNC, experter avgav sina svar och TNC gjorde utredningar med rekommendationer. I vårt föredrag redovisar vi hur Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm deltog i rundfrågeprocessen under 40 år. Under perioden 1941‒1983 initierade KTH ett antal rundfrågor och över hundra rundfrågor skickades till personer verksamma vid KTH. Detta innebär att KTH var en av de oftast anlitade organisationerna i det terminologiska arbetet i Sverige under perioden. Vi analyserar KTH:s medverkan i samarbetet ur ett kvantitativt och ett kvalitativt perspektiv. För det första klarlägger vi hur initiativen och rundfrågorna till experterna fördelar sig över de sjutton fackområdena och över tid. För det andra reder vi ut vilka slags rundfrågor KTH har initierat, vilka personer som har fått fungera som experter i dessa och vilka slags slutresultat man nått genom samarbetet. För det tredje jämför vi svar på de rundfrågor som har gått till flera ”KTH-personer” samtidigt. Här uppmärksammar vi hur dessa personer formulerar sina svar och vilka typer av argu-ment de anför för sina uppfattningar.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?