Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Musikundervisning på vete… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Musikundervisning på vetenskaplig grund? - Vetenskapligt grundad musikundervisning på olika nivåer i svensk skoldiskurs.

Övrigt
Författare Christer Larsson
Publicerad i Doktoranddagar (förkonferens), NNMPF2019, 25-26 februari, Kungliga Musikhögskolan, Stockholm, Konferenspresentation
Publiceringsår 2019
Publicerad vid Högskolan för scen och musik
Språk sv
Ämneskategorier Musikpedagogik

Sammanfattning

Sedan 1 augusti 2010 slår svensk skollag fast att den svenska skolan ska ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800). Skollagens formulering väcker frågor kring hur en sådan vetenskaplig grund implementeras i skolundervisningen, huruvida detta skiljer sig mellan olika skolämnen och hur ansvaret för sådana processer fördelas. Hur, och av vilka aktörer, definieras, avgränsas och säkerställs musikämnets och musiklärares vetenskaplighet och forskningsgrundade praktikutveckling? Min avhandling intresserar sig, utifrån ett musiklärarperspektiv, för förhållningar till skollagens skrivning och hur sådana förhållningar får konsekvenser för skolans undervisning och lärares yrkespraktik. En förhoppning är att studien kan bidra till ökad förståelse för hur en sådan vetenskaplig grund kan konstrueras i musiklärares praktik. En utgångspunkt i studien är att musikämnet till sin karaktär rymmer intressanta spänningsfält som möjligen komplicerar ett yrkespraktiskt hanterande av skollagens krav på vetenskaplighet. Ett exempel på ett sådant spänningsfält i musikämnet är de didaktiska och pedagogiska aspekternas samexistens med konstnärliga eller hantverksmässiga dimensioner. Ett annat exempel är variationen i lärandeobjekt där både musikteoretiska objekt, klingande material och utforskande eller gestaltande skeenden inryms. Studiens ontologiska utgångspunkt är att språk utgör en dynamisk handlingspraktik som formar den sociala världen (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Sanning eller kunskap, konstruerad av sådana språkhandlingar, är att betrakta som något relativt och kontextberoende (Alvesson & Sköldberg, 2008). Diskursordning (från Fairclough refererad av Winther Jørgensen och Philips (2000)) kan bli ett användbart begrepp i studien för att avgränsa arenor där olika diskurser samspelar eller konkurrerar. Potters (1996) retoriska strategier kan bidra med kompletterande verktyg för att analysera hur olika diskurser konstrueras retoriskt, och begreppet tolkningsrepertoar kan bli användbart för att beskriva de system av språkliga resurser deltagarna använder sig av eller har tillgång till (Wetherell & Potter, 1992). Bernstein (1999) menar att top-down-distribuerad kunskap riskerar att bli alltmer abstrakt ju längre ner i hierarkin den hamnar och större kunskap om yrkesverksamma musiklärares perspektiv på forskningsförankring ger möjligheter till jämförelser med andra ämnesgrupper och övergripande skolkontext. Begreppet rekontextualisation kan, som jag förstår det, förklaras som det transformativa mellanrum som uppstår när något meningsbärande lyfts från ett fält där det skapats till ett fält där det återskapas; i detta ”glapp” tolkas eller omtolkas den ursprungliga meningen och ges funktion(er) i det nya fältet (Lilliedahl, 2013). Hur utbildningspolitiska begrepp som t ex evidens, vetenskapligt förhållningssätt eller beprövad erfarenhet rekontextualiseras mellan olika ämneskontexter och beslutsnivåer i grund- eller gymnasieskola blir således något min forskning intresserar sig för. Studiens övergripande syfte är att skapa kunskap kring hur olika aktörer i svensk skoldiskurs förhåller sig till skollagens krav på en vetenskapligt förankrad musikundervisningspraktik. Detta syfte verkställs genom en sammanläggningsavhandling där fyra artiklar undersöker olika aspekter av studiens övergripande frågeställningar. I skrivande stund är två av dessa frågeställningar formulerade: - Hur definieras och beskrivs en lärarpraktik som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i olika styrande policydokument? (Artikel 1) - Hur framställs förhållningar till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och andra i sammanhanget associerade begrepp, i musiklärares gruppsamtal kring undervisning och yrkespraktik? (Artikel 2) Resterande delstudier planeras fokusera på skolledarnivå respektive skolpolitisk nivå med det slutliga målet att, i avhandlingens kappa, diskutera delstudiernas resultat och deras inbördes relationer. Referenser: Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion : vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Bernstein, B. (1999). Vertical and Horizontal Discourse: An essay. British Journal of Sociology of Education, 20(2), 157–173. https://doi.org/10.1080/01425699995380 Lilliedahl, J. (2013). Musik i (ut)bildning: gränsdragningar och inramningar i läroplans(kon)texter för gymnasieskolan. Örebro: Örebro Universitet. Potter, J. (1996). Representing Reality: Discourse, Rhetoric and Social Construction. 1 Oliver’s Yard, 55 City Road, London EC1Y 1SP United Kingdom: SAGE Publications Ltd. https://doi.org/10.4135/9781446222119 SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Wetherell, M., & Potter, J. (1992). Mapping the language of racism : discourse and the legitimation of exploitation. Hemel Hempstead: Harvester Wheatsheaf. Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. (S.-E. Torhell, Övers.). Lund: Studentlitteratur.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?