Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12
Författare |
David Kleist |
---|---|
Publicerad i | Skattenytt |
Volym | 2018 |
Nummer/häfte | Akademisk årsskrift |
Sidor | 36-68 |
ISSN | 2000-9801 |
Publiceringsår | 2018 |
Publicerad vid |
Juridiska institutionen |
Sidor | 36-68 |
Språk | sv |
Länkar |
https://skattenytt.se/wp-content/up... |
Ämnesord | trust, settlor, trustee, beneficiary, mål nr 273-17, RÅ 2008 not. 94, HFD 2018 ref. 11, letter of wishes |
Ämneskategorier | Finansrätt |
Trust-institutet, som har utvecklats i anglosaxisk rätt, är mycket flexibelt och används i en rad olika syften. Sverige saknar i stort sett lagregler om truster, och det finns inte heller någon skattelagstiftning som uttryckligen anger hur beskattningen ska gå till. Det innebär dock inte att man kommer undan rättsfrågor med koppling till truster. Även i Sverige kan man behöva ta ställning till de rättsliga – inte minst skatterättsliga – konsekvenserna av att tillgångar placerats i en trust. Att det förhåller sig på det sättet framgår bland annat av att svenska förvaltningsdomstolar i ett antal fall varit tvungna att avgöra hur inkomster med koppling till truster ska beskattas. Syftet med denna artikel är att bygga vidare på en tidigare artikel om beskattning av trustinkomster genom att, dels komplettera de skatterättsliga bedömningar som presenterades i artikeln med utgångspunkt i händelser som inträffat därefter, dels göra utblickar mot några andra stater som infört lagregler om beskattning av trustinkomster. I artikeln presenteras också några tankar om utgångspunkter för hur regler om beskattning av trustinkomster i Sverige skulle kunna utformas.