Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Psykisk hälsa i ett livsförloppsperspektiv

Forskningsgrupp

Kort beskrivning

Forskargruppen Psykisk hälsa i ett livsförloppsperspektiv är en interdisciplinär forskargrupp för forskning om psykisk hälsa. Forskningsfältet rör psykisk hälsa i relation till livsvillkor på individ, grupp och samhällsnivå samt dess relation till vård och behandling. Vårt forskningsfokus spänner över hela livsförloppet i relation till uppväxtvillkor, relationers betydelse, jämställdhet, sociala nätverk/kapital, normer, förtryck, utanförskap och våld, till institutioners betydelse och samhällets ansvarsområden med hälsopromotion, prevention och vårdtillgång.

Forskargruppen Psykisk hälsa i ett livsförloppsperspektiv är en interdisciplinär forskargrupp för forskning om psykisk hälsa. Forskningsfältet rör psykisk hälsa i relation till livsvillkor på individ, grupp och samhällsnivå samt dess relation till vård och behandling. Vårt forskningsfokus spänner över hela livsförloppet i relation till uppväxtvillkor, relationers betydelse, jämställdhet, sociala nätverk/kapital, normer, förtryck, utanförskap och våld, till samhällsinstitutioners betydelse och ansvarsområden med hälsopromotion, prevention och vårdtillgång.  Syftet med gruppen är att skapa en kreativ, kritisk granskande miljö för engagerade forskare som producerar innovativ forskning av hög kvalitet som kan förbättra livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa. I gruppen ingår forskare med bakgrund inom socialt arbete, psykologi och socialmedicin och inom gruppen finns metodkompetens inom kvalitativ och kvantitativ forskning, epidemiologi och registerforskning. Gruppen har erfarenhet av forskningsprojekt både Sverige och utomlands.  Forskningens mål är att bidra med evidensbaserad kunskap inom som kan ligga till grund för policyutveckling inom området psykisk hälsa.

Forskare

Lena Andersson är universitetslektor i socialt arbete, fdocent och har disputerat i socialmedicin. Hennes forskning rör riskfaktorer för psykisk ohälsa, upplevda hinder till vård och vårdsökningsbeteenden. Vidare forskar hon på hur etnicitet och psykosociala faktorer såsom självkänsla och sociala nätverk och stöd påverkar vårdsökning och hälsolitteracitet. Rätten till hälsa för personer med psykisk ohälsa är central i hennes forskning. Hon har varit projektledare för epidemiologiska projekt och registerforskningsprojekt i Sverige och utomlands. Hon samarbetar i forskningsprojekt med forskare i Syd Afrika, Sri Lanka, USA, och Rwanda och hon är medlem i forskargruppen the Swedish Health Research on Undocumented Migrants Project (SHERUM). 

 

Elisabeth Punzis är leg psykolog, docent och lektor i socialt arbete. Hennes forskning berör hur forskning och klinisk verksamhet kan utgå från den unike personen och hens sociala situation snarare än utifrån diagnoser och etablerade behandlingsmetoder. I linje med detta intresserar hon sig för kreativa uttryck och den enskildes livsberättelse i behandlingsinsatser. Hon arbetar mestadels utifrån humanistiska och kritiska perspektiv och intresserar sig för det nyetablerade området Mad studies där forskare, brukare, kliniker, konstnärer och anhöriga arbetar tillsammans för att förstå psykisk ohälsa och återhämtning. Hon intresserar sig också för psykiatrins och psykoanalysens historia och kulturarv och verkar för att institutioner som hyst personer med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar ska betraktas och bevaras som ett kulturarv.

 

Karin Stinesen är universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet sedan augusti 2017. Hon har en magisterexamen från UCLA School of Social Welfare. Parallellt med kliniskt arbete med cancerpatienter försvarade hon sin avhandling om psykosociala interventionsbehov bland kvinnor efter en bröstcancerdiagnos vid Göteborgs universitet. I hennes kliniskt inriktade forskning är hon särskilt intresserad av att förstå i vilken utsträckning stressfaktorer inom centrala livsområden och andra prediktiva faktorer modererar och / eller förmedlar förhållandena mellan akut och kronisk sjukdom och psykologiskt välbefinnande.

 


Nika Söderlund är socionom och doktorand i socialt arbete med en tjänst som kurator i specialistpsykiatri i botten. Avhandlingsprojektet utgår ifrån patienthandlingar och förståelse av psykisk ohälsa i sinnessjukvården under början av 1900-talet. Utöver intresset för uppfattningar om uppkomst och återhämtning från psykisk ohälsa över tid finns även ett forskningsintresse för nutida organisering av vård och stöd vid psykisk ohälsa. Hon har erfarenhet från utvärdering av psykiatrisk verksamhet. Nika är specifikt intresserad av unga vuxnas psykiska ohälsa. Detta innefattar unga vuxnas egna definitioner av ohälsa och vårdbehov liksom faktiskt vårdutnyttjande och hur ohälsan kan bemötas preventivt, i första linjen samt inom specialistpsykiatri. 


Elias Ternström är socionom och doktorand i socialt arbete. Avhandlingsarbetet handlar om att bli förstådd i depressionsupplevelser. Mer specifikt så är en central utgångspunkt för avhandlingen att vissa depressionsupplevelser utmärker sig genom att vara särskilt svåra att beskriva, och att många personer med depressionsuppleveler därför inte känner sig helt förstådda när de berättar om sina erfarenheter. Ur fenomenologiskt perspektiv söks en fördjupad förståelse för vad det är som är svårt att beskriva, hur det upplevs att försöka beskriva dessa depressionsupplevelser för andra och hur det väl kan vara att bli förstådd av en annan person. Avhandlingen riktar sig till professionella, i synnerhet socialarbetare, med ambitionen att denna kunskap kan bidra till bättre bemötande när personer diagnostiserade med depression söker professionell hjälp.

 


 

Pågående forskning

Papperslösa migranters hälsa i Sverige, kontaktperson Lena Andersson 

Psykiatrins kulturarv och före detta patienters kulturarv i samarbete med Center för kritiska kulturarvsstudier. Utgår från ett Mad studies-perspektiv, kontaktperson Elisabeth Punzi

Hälsosystem och barriärer till vård för vuxna personer med psykisk ohälsa in Syd Afrika, kontaktperson Lena Andersson

HIV health behaviours, barriers to care, stigma, kontaktperson Lena Andersson

 Mad heritage och contemporary arts, kontaktperson Elisabeth Punzi