Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Kontaktallergi

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för kliniska vetenskaper

Finansiär
Hudfonden, Forska utan djurförsök, Göteborgs läkaresällskap

Kort beskrivning

Forskargruppen driver flera projekt inom ämnesområdet kontaktallergi. Ett tema är bildning av allergiframkallande ämnen från till synes ofarliga kemikalier via spontan oxidation i luft eller via hudmetabolism. Här studeras många naturprodukter, som doftämnen, propolis och bivax. Ett annat tema är hudupptag av allergiframkallande ämnen. Detta studeras med hjälp av avbildande masspektrometri i ett samarbete med Chalmers tekniska högskola. Ett tredje tema är mätning av exponering för allergiframkallande ämnen i arbetslivet. Just nu studeras arbetsrelaterad luftexponering för konserveringsmedel i målarfärg hos byggnadsmålare i ett samarbete med Arbets- och miljömedicinsk enhet.

Det övergripande målet med forskningen är att öka förståelsen av kemiska och fysikaliska mekanismer och hur dessa påverkar risken att utveckla kontaktallergi.

Hudupptag av allergiframkallande ämnen

Varje dag exponeras vår hud för många olika metaller i kontakt med allt från verktyg, bruksföremål och elektronik till kosmetiska produkter. Exponering för metalljoner kan orsaka kontaktallergi och kan även ge långsiktiga hälsoeffekter såsom ökad cancerrisk. Inom arbetshälsa, sjukvård och lagstiftning är det därför av stort intresse att kunna följa vart metaller och kemikalier hamnar i huden, hur stort upptaget är och hur celler i huden påverkas. Det finns idag ingen validerad metod för att direkt följa och kvantifiera upptag och distribution i huden av kemikalier och metaller. Det finns därmed inte heller hygieniska gränsvärden som reglerar hudexponering. Det är vidare inte känt i vilken grad toxiska och allergiframkallande ämnen som metalljoner penetrerar ner i huden och hur det påverkar cellerna på plats.

En metod för undersökning av hudupptag av kemikalier, med ett första fokus på metalljoner är under utveckling. Med hjälp av avbildande masspektrometri undersöks om olika metalljoner tar sig olika långt ner i hudens lager, och hur samtidig exponering av flera metaller påverkar upptag och penetration ner i huden. Om upptaget för olika metaller skiljer sig åt kan det ge information om hur gränsvärden för hudexponering skulle kunna utformas för olika metaller. Det kan även vara så att samtidig exponering för metaller på huden ger så kallade cocktaileffekter, det vill säga oväntade effekter som markant ökat hudupptag av metalljoner. I projektet undersöks även hur hudens lipider påverkas av exponering för metalljoner. I hudens yttersta lager finns lipider som fungerar som murbruk mellan hudcellerna, medan det i cellerna finns andra typer av lipider. Information om vilka lipider som påverkats av exponering för metalljoner kan berätta om var i huden interaktionen skett.

Avbildande masspektrometrisk detektion är en unik analysmetod på så sätt att signaler både från kroppsegna ämnen och från ämnen som vävnaden exponerats för kan samlas in samtidigt. Joniseringstekniken är relativt mild och kan därför detektera joner från både grundämnen som metaller men också joner av komplexa molekyler. Känsligheten möjliggör detektion av mycket låga halter, samtidigt som mätningen ger information om lokalisationen av ämnen i vävnaden med hög precision. Dessa egenskaper gör att avbildande masspektrometri som detektionsmetod ger information som inte tidigare kunnat erhållas, både gällande var i vävnaden ett ämne finns, samlokalisation med andra ämnen och hur låga halter som kan detekteras. I det aktuella projektet fokuseras på metaller, men metoden förväntas med viss modifiering kunna utvidgas till att omfatta även organiska ämnen.

Kontaktallergi mot katekoler i naturprodukter

Kontaktallergi mot ingredienser i kosmetika är vanligt bland patienter som utreds för misstänkt kontaktallergiskt eksem. Vi har tidigare undersökt kontaktallergi mot bivax och propolis bland patienter med cheilit och funnit att 16% av dessa var allergiska mot bivax eller propolis. Vidare lapptestning av de bivaxallergiska patienterna med de ämnen som tidigare utpekats som orsaker till kontaktallergi mot propolis gav mycket få reaktioner. Det har visats att ämnen med liknande kemisk struktur som dessa ämnen kan oxideras i huden och bilda starkt allergiframkallande ortokinoner. Ett exempel på detta är kontaktallergi mot "poison ivy". Oxidation av katekoler, den grupp som både urushiol från poison ivy och kaffeinsyraderivaten tillhör är mycket lite studerad. Det är viktigt att studera fler representanter ur gruppen katekoler för att kunna dra mer generella slutsatser om denna ämnesgrupps reaktivitet, allergiframkallande förmåga och känslighet för omvandling till orto-kinoner. Orto-kinonerna skulle kunna vara lämpliga som markörer för kontaktallergi mot propolis och därmed öka reproducerbarheten i lapptestningen jämfört med användning av naturliga blandningar som propolis. Våra preliminära data tyder på att propolisallergi är vanligare bland patienter som utreds för misstänkt kontaktallergi än man tidigare trott och ofta har en relevans för dessa patienters eksembesvär. En förbättrad diagnostik kan därför förbättra prognosen för dessa patienters eksem.

Studiens syfte är att undersöka frekvens av kontaktallergi mot propolis bland lapptestade patienter. Vidare undersöks den allergiframkallande förmågan och kemiska reaktiviteten gentemot proteiner in vitro och in vivo hos de ämnen som tidigare setts som orsaker mot kontaktallergi mot propolis; kaffeinsyra, kaffeinsyra 1,1-dimetylallylester samt kaffeinsyra phenethylester. Propolis analyseras med avseende på misstänkta oxidationsprodukter, främst orto-kinoner av vart och ett av ovanstående ämnen för att undersöka om oxidationsprodukter även här kan vara orsaken till kontaktallergin.

Kontaktallergi mot oxiderade doftämnen

Doftämnen är en av de vanligaste orsakerna till kontaktallergi. Vi har i experimentella studier visat att de mest vanligt förekommande doftämnena bildar starkt allergiframkallande nedbrytningsprodukter genom luftoxidation. Dessa ämnen, som i sin ursprungsform endast har en låg allergiframkallande förmåga, kan vid lagring och hantering aktiveras av luftens syre och bilda allergiframkallande oxidationsprodukter, där hydroperoxider är huvudallergen.

Forskningens mål är att utforska sambandet mellan kemisk struktur och allergiframkallande förmåga, och att studera hur den allergiframkallande förmågan av ett ämne påverkas av luftoxidation. Genom att öka kunskapen kring hur kemisk struktur och reaktivitet kan påverkas genom luftoxidation ökar möjligheterna att kunna förutsäga om ett ämne är eller kan omvandlas till ett kontaktallergen. Det ökar också möjligheterna till en säkrare diagnostik av kontaktallergi mot doftämnen. Genom diagnostiska studier undersöks frekvens av kontaktallergi mot oxiderade doftämnen. Den kliniska relevansen undersöks genom användartester och enkätstudier, för att förstå betydelsen av dessa allergier för de drabbade patienterna.

Vattenbaserad målarfärg, hud- och luftvägsexponering

Kontaktallergier bland yrkesmålare har ökat kraftigt sedan många färger baserade på lösningsmedel bytts ut mot vattenbaserade färger. Skälet är att de vattenbaserade färgerna ofta innehåller allergiframkallande konserveringsmedel, isothiazolinoner. Yrkesmålare använder i stor utsträckning vattenbaserade färger och tapetklister som innehåller isothiazolinoner. Målare som utvecklar allergi kan tvingas byta yrke och få problem i vardagen eftersom ämnena också finns i vattenbaserade produkter som schampo, diskmedel och flytande tvål. Det har tidigare inte gjorts några studier där man har mätt halten isothiazolinoner i luften under arbetet för att studera samband mellan målarnas exponering via luften av allergenerna och eksem på huden eller luftvägsbesvär. Projektets mål är att förebygga arbetsmiljörelaterade hud- och luftvägsbesvär bland yrkesmålare som använder vattenbaserade färger innehållande isothiazolinoner. I dag finns det drygt 12 000 yrkesaktiva målare som är medlemmar i Svenska Målarförbundet.

Syftet är att kartlägga målarnas luftburna exponering för några av de isothiazolinoner som kan förekomma i målarfärg (MCI/MI och BIT) i samband med målningsarbetet. Vidare också att undersöka hur vanligt det är att målare upplever hud- och luftvägsbesvär med koppling till denna exponering, samt att undersöka hur vanlig kontaktallergi mot isothiazolinoner är bland målare med hudbesvär.

Undersökningen kommer bland annat att innebära att en enkät skickas ut med posten till medlemmar i Svenska Målareförbundet. Enkätundersökningen görs i samarbete med Svenska Målareförbundet. Det kommer också att göras mätningar i luften i samband med målningsarbete. Slutligen kommer målare med egenrapporterade arbetsrelaterade hudbesvär att lapptestas med på marknaden förekommande isothiazolinoner.

Forskargruppen

Gunnar Nyman

Lina Palangi

Kristina Olén

Ann-Charlott Lindberg

Conny Eriksson

Martin Gillstedt