Fysisk aktivitet och kardiometabol hälsa

Objektiv mätning av fysisk aktivitet har mer och mer tagit över som metod i klinisk och epidemiologisk forskning för att studera betydelsen av fysisk aktivitet för hälsa. Subjektiva metoder som frågeformulär, intervjuer och dagböcker påverkar i mer eller mindre grad individens förmåga, uppfattning och intention med att beskriva sin fysiska aktivitet, vilka kan bidra till betydande mätfel. Dessa mätfel påverkar styrkan på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa, vilket man medföra att vi underskattar betydelsen av fysisk aktivitet.

Accelerometri är i idag den vanligaste objektiva metoden. Viktiga komponenter för att analysera accelerometerdata är dels hur bearbetning av rådatan har skett till användbara mått för fysisk aktivitet, dels hur den statitiska analysen har genomförts. Brister i dessa komponenter i tidigare forskning har sannoligt medfört till inte helt korrekta slutsatser kring betydelsen av fysisk aktivitet för hälsan.

Fysisk aktivitet är ett sammansatt beteende som utifrån accelerometer-data måste analyserar statistiskt som ett mönster av olika mått som i mer eller mindre grad samvarierar med varandra. Forskargruppen utforskar nya metoder för att bearbeta accelerometer-data liksom nya statistiska metoder som kan beskriva individens hela beteendemönster. Dessa kommer att tillämpas i projektet för att studera samband med olika biomarkörer för kardiometabol hälsa. Utgånsmaterialet är det nationella SCAPIS-projektet med 30 000 deltagare.

Projektet är ett interdisciplinärt samarbete mellan forskare vid Göteborgs universitet och Gymnastik- och idrottshögskolan och kombinerar expertis inom fysisk aktivitetsmätning, folkhälsa, kliniska biomarkörer, kardiologi och fysiologi. Det genomförs inom Centrum för hälsa och prestationsutveckling vid Göteborgs universitet.