Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Maria Falkenberg, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap, har fått rektors strategiska samfinansiering.
Maria Falkenberg, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap, är en av de forskare som fått del av rektors strategiska samfinansiering.
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Möt våra excellenta forskare

Göteborgs universitets forskare bidrar inom många olika discipliner till lösningen av samhälleliga problem. För att stödja forskare och excellent vetenskap är ett viktigt mål att öka vår internationella forskningsfinansiering.

Göteborgs universitets rektor samfinansierar därför projekt där våra forskare får anslag från följande spetsforskningsprogram: European Research Council, Wallenberg Academy Fellows, Knut and Alice Wallenberg Project, Wallenberg Scholars, Riksbankens Jubileumsfonds program samt Pro Futura.

Här nedan presenteras några forskare på Göteborgs universitet som har fått strategiska anslag.

Fredrik Bäckhed studerar magens bioreaktor

Fredrik Bäckhed är professor i molekylärmedicin och Wallenberg Scholar samt ERC Consolidator Grant-mottagare. Hans forskning fokuserar på hur tarmfloran påverkar vår ämnesomsättning och om den bidrar till ämnesomsättningssjukdomar.

– Vi ägnar oss åt translationell forskning, som innebär att problem som upptäcks i vården används som utgångspunkt för forskningen. På så sätt försöker vi förstå om tarmfloran förändras innan ämnesomsättningssjukdomar inträder. Vi undersöker också om tarmfloran signalerar till värdorganismen genom att producera bioaktiva nedbrytningsämnen. Förhoppningsvis kan vi använda den här kunskapen för att förstå hur tarmfloran kan bidra till ämnesomsättningssjukdomar.

Maria Falkenberg undersöker arvsmassans motor

Maria Falkenberg är professor i biomedicinsk laboratorievetenskap och forskar på mitokondrie-DNA. Hon är också Wallenberg Academy Fellow och mottagare av ERC Consolidator Grant.

– Min forskargrupp har bidragit med en hel del grundläggande kunskap inom fältet. Vi har löst flera av de basala mekanismerna om hur kopieringen i mitokondrie-DNA går till, och vi har till exempel visat att RNA-polymeraset har två funktioner: transkription och replikation. Vi var också den första gruppen att sätta upp mitokondriereplikation i provrör, för det är svårt att studera dem direkt i cellen.

Johanna Höög undersöker spermiernas svansar

Johanna Höög är docent i cellbiologi. 2018 gjorde hennes forskargrupp världens första högupplösta 3D-rekonstruktion av mänskliga sädesceller.

– 2018 gjorde vi den allra första 3D-rekonstruktionen av mänskliga sädesceller med en metod som kallas kryoelektrontomografi. När vi såg bilderna så skrek vi av upphetsning, eftersom den spiralformade struktur vi upptäckte allra längst ut på spermiesvansen aldrig tidigare setts i en flagell. Vi döpte den till TAILS och försöker nu klura ut vilken funktion den har när spermien simmar.

 

Staffan I Lindberg leder världens största demokratidatabas

Staffan I Lindberg är professor i statsvetenskap och föreståndare för forskningsinstitutet V-Dem (Varianter på Demokrati). Han är också Wallenberg Academy Fellow och ERC Consolidator Grant-mottagare 2017–2021.

– V-Dem:s datamaterial är världens största om demokrati. Vi har 19 miljoner data som mäter mänskliga rättigheter, media, medborgerliga friheter och politiska institutioner. Bakom datamaterialet finns en komplex forskningsinfrastruktur och många års ansträngning i en stor organisation som består av sex forskningsledare, 17 projektledare och över 3 200 nationella experter.

 

Elin Naurin forskar om graviditet och politiskt medvetande

Elin Naurin, docent i statsvetenskap och Wallenberg Academy Fellow, forskar om politiska effekter av graviditet och barnafödande.

– Jag är glad över att kunna öka medvetenheten av graviditetens politiska konsekvenser. Den tvärvetenskapliga karaktären på projektet betyder att vi både kan skapa medvetenhet om graviditet hos statsvetare, men också att den samhälleliga betydelsen av graviditet kommer att förtydligas för barnmorskorna och obstetrikerna, något som efterlysts.

Henrik Zetterberg testar Alzheimers sjukdom med ett enkelt blodprov

Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och forskar bland annat på biomarkörer för Alzheimers sjukdom. Han är också Wallenberg Academy Fellow.

– Det är viktigt att kunna diagnosticera innan det är för sent. De första förändringarna i kroppen börjar långt innan symtomen; det kan ske så tidigt som 30 år före sjukdomen upptäcks. I hjärnvävnaden samlas då klumpar av klibbiga proteiner som leder till en kemisk förändring som vi kan mäta genom biomarkörer i våra kroppsvätskor, som till exempel ryggvätska. När de första symtomen på till exempel alzheimer kommer har redan hälften av nervcellerna i hjärnans minneslagrare, hippocampus, dött och då kan det vara för sent att göra något.