Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

ELSA-modellen - samverkan kring strukturerat språkstöd i förskolan

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2020 - 2022
Projektägare
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Kort beskrivning

I forskningsprojektet används modellen, Early Educational Language Support Activities (ELSA). ELSA är forskningsbaserade språkstödjande aktiviteter i förskolan. Syftet är implementering av ett språkstödjande arbetssätt, att bemöta barn på ett språkstödjande sätt i vardagssituationer, att utvärdera om barnens lärande och språkutveckling förändras samt om/hur pedagoger själva kan förändra sina språkbemötande handlingar.

ELSA-modellen - samverkan kring strukturerat språkstöd i förskolan

Bakgrund

Alla barn behöver en god grund för läs- och skrivutveckling, en likvärdighetsaspekt framhävd i både läroplan och lagstadgad barnkonvention. Förskolans pedagoger behöver därför vetenskapligt grundade verktyg för att stötta alla barns tidiga språkutveckling för att ge förutsättningar för ökad måluppfyllelse.

Syfte

I detta praktiknära forskningsprojekt används modellen, Early Educational Language Support Activities (ELSA), för forskningsbaserade språkstödjande aktiviteter i förskolan. Syftet är att undersöka hur professionellt lärande utvecklas i kollegial samverkan, samt hur en metod med strukturerat språkstöd kan påverka barnens lärande och språkutveckling. Utgångspunkt är likvärdighet där alla barn inkluderas, oavsett språklig förmåga eller tid för exponering av svenska språket. I samverkan med förskolepersonal i Lerums och Lilla Edets kommun prövas ELSA-modellen, för ökad medvetenhet avseende barnens språkutveckling och lärande. Kollegiala möten organiseras i syfte att stimulera professionellt lärande. Barnens språkliga förmågor kartläggs före och efter implementering av personalens strukturerade språkstöd, för ökad kompetens om språkutveckling och för att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd vid språksvårigheter.

Projektet inramas av aktionsforskning, där ett första steg är att identifiera en situation där språkstöd behöver utvecklas. Området observeras utifrån förekomst av pedagogernas språkstödjande handlingar som diskuteras i kollegiala samtal. Personalen beslutar därefter vilka förändrade handlingar som iscensätts i en kommande aktion och som observeras och reflekteras över. Ett vetenskapligt utprövat observationsverktyg används initialt för att undersöka personalens existerande språkhandlingar och i efterhand upptäcka eventuell förändring.

Målsättning

Studien söker svar på vilka språkhandlingar förskolepersonal identifierar som angelägna att utveckla, hur kollegiala samtal kan bidra till lärande och vad som möjliggör och begränsar dessa samtal.


Deltagare

Ann Nordberg, institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS)

Karin Rönnerman, institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS)