Forskning inom klassisk filologi och filosofihistoria
Traditionen för forskning i klassisk filologi med inriktning mot textkritik och filosofihistoria är lång vid Göteborgs universitet. Den profil som klassisk filologi har vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori möjliggör inte bara en internationell och stark tvärvetenskaplig forskningsmiljö utan också innovativa tvärvetenskapliga samarbeten inom utbildningen. Latin, grekiska och filologisk metod (i synnerhet textkritik) erbjuds vid FLoV inom kandidatprogrammet i Liberal Arts och masterprogrammet Antik och medeltida filosofi och klassisk filologi.
Redan på 1960-talet publicerade Ingemar Düring (1903–1984), professor i klassisk filologi vid GU 1945–1970, flera banbrytande verk om Aristoteles, däribland Aristoteles: Darstellung und Interpretation seines Denkens (1966), och är fortfarande internationellt erkänd som en av de främsta Aristotelesforskarna genom tiderna.
I början av 2000-talet disputerade två forskarstuderande i grekiska respektive latin vid dåvarande klassiska institutionen på avhandlingar som behandlade olika aspekter av den medeltida Aristotelesreceptionen. Det blev startpunkten för ett samarbete med Köpenhamns universitet där en livlig och internationellt välförankrad forskningsmiljö inom klassisk filologi med särskild inriktning på antik och medeltida filosofi vuxit fram sedan mitten av 1900-talet.
Samarbetet mellan GU och KU etablerades och utvecklades ytterligare i det forskarnätverk, Den aristoteliska traditionen: Receptionen av Aristoteles verk under medeltiden, som finansierades av Riksbankens jubileumsfond och koordinerades från GU 2009–2011. Under denna period utökades nätverkets forskargrupp med medlemmar från länder utanför Norden. Nätverkets internationella samarbete utökades också snabbt och intensifierades med ledande forskare i exempelvis Nordamerika, Norge, England och Tyskland.
2013 beviljades forskargruppen ett anslag om 32,7 miljoner kronor av Riksbankens jubileumsfond för forskningsprogrammet Representation och verklighet: Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen. Forskningsprogrammet förvaltades av institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori under 2013–2019.
Den filologiska komponenten i forskningsprogrammet var stark, elva av forskargruppens tolv medlemmar arbetade med analys av källor på originalspråk.
2013 promoverades Sten Ebbesen, Köpenhamns universitet, till hedersdoktor vid Göteborgs universitet för hans bidrag till utvecklingen av en forsknings- och utbildningsmiljö i klassisk filologi och filosofihistoria på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid GU.
2018 promoverades Charles Burnett, Warburg Institute (London) till hedersdoktor vid Göteborgs universitet för att han under lång tid har varit ett stöd och en inspiration i utvecklingen av forsknings- och utbildningsmiljön i klassisk filologi och filosofihistoria vid FLoV.
Den profil som klassisk filologi har vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori möjliggör inte bara en internationell och stark tvärvetenskaplig forskningsmiljö vid institutionen utan också innovativa tvärvetenskapliga samarbeten inom grundutbildningen. Latin, grekiska och filologisk metod (i synnerhet textkritik) erbjuds vid FLoV inom kandidatprogrammet i Liberal Arts (180 hp).
Undervisning ges både i specifika delkurser där huvudsaklig tyngdpunkt ligger på läsning av antik och medeltida litteratur på originalspråk och i tvärvetenskapliga delmoment där de klassiska språken snarare har rollen som hjälpämnen.
Se utbildningssidorna för ytterligare information om kandidatprogrammet i Liberal Arts, eller kontakta programkoordinator Filip Radovic.
För information om forskning inom klassiska språk vid institutionen för språk och litteraturer se Antik grekiska och Latin.