Länkstig

Valdemar Landgren – Neurodevelopmental disorders (ESSENCE)

Forskning
Hälsa & medicin

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för psykiatri och neurokemi

Disputation
Datum
23 sep 2022
Tid
09:00 - 12:00
Plats
Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg

Avhandlingens fullständiga titel

Neurodevelopmental disorders (ESSENCE): Early detection and outcome in adulthood

Opponent och betygsnämnd

Opponent: professor Susanne Bejerot, institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet, Örebro.

Betygsnämnd: docent Steinn Steingrimsson (ordf.), docent Margareta Dahl (UU) och docent Anders Elfvin.

Bra att veta

Disputationen hålls på svenska.

Det går bra att delta på distans, disputationen kommer att streamas via Zoom Webinar.

Den som deltar på distans har möjlighet att ställa frågor till disputanden, efter betygskommittén. Ordföranden för disputationsakten, professor Mia Ericson läser upp dem för disputanden. Skicka dina frågor via funktionen "Q&A", i Zoom Webinar.

Från barn till vuxen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Mer kunskap behövs om förloppet från barndom till vuxen ålder för personer med utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Avhandlingen syftade till att följa förloppet för nu vuxna individer som i barndomen diagnostiserats med FASD, ADHD och i kombination med DCD samt att pröva ett screening-instrument för utvecklingsneurologiska problem.

FASD står för fetala alkoholspektrumstörningar, ADHD för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning och DCD för motorisk koordinationsstörning.

I studie I undersöktes 37 adopterade individer med FASD (18 till 28 år), där majoriteten behövde socialt stöd för sitt fungerande i vardagen, hade psykiatriska diagnoser (ADHD vanligast), samt hade en hämmad kroppslig tillväxt och lägre allmän begåvningsnivå som vuxna, än de haft som barn.

I studie II följdes en grupp med ADHD+DCD (62 individer), en ursprunglig jämförelsegrupp (51 individer) samt en registerdragen jämförelsegrupp (360 individer) från barndom till ung vuxen ålder genom nationella register för sjukvård, demografi och kriminalitet. Vid 30 till 31 års ålder hade gruppen med ADHD+DCD i signifikant högre grad haft psykiatrisk kontakt och medicinering och högre förekomst av sjukpension än bägge jämförelsegrupper. En betydande minoritet hade ej erfarit något av de negativa utfallen.

Studie III undersökte hur olika symtomområden som kartlades vid 9 års ålder påverkade prognosen för negativt utfall i vuxen ålder för gruppen med ADHD+DCD och jämförelsegruppen (totalt 110 individer). Graden av trotssyndrom, uppförandestörning, ADHD, motoriska svårigheter, depression och autistiska drag var starkast förknippade med prognosen. Tillsammans kunde de sex symtomområdena förklara 40 procent av spridningen i utfall i vuxen ålder.

I studie IV deltog 223 elvaåriga skolbarn i en utvecklingsneurologisk bedömning samtidigt som föräldrar fyllde i formuläret ESSENCE-Q (0-24 poäng) om tidiga symptom. En handlingsgräns ≥3 hade

högst precision (balans mellan sant positiva och falskt negativa) och ett negativt prediktivt värde om 82 procent (andelen för vilka avskriven misstanke om utvecklingsneurologiska problem som motiverar kontakt med sjukvården var korrekt).

Forskningens betydelse

En majoritet av individerna med FASD hade stort stödbehov även som vuxna. Prognosen vid ADHD+DCD var för många god och kunde delvis förklaras av graden av symptom inom flera angränsande problemområden, såsom uppmärksamhet, motorik, trots.

Formuläret ESSENCE-Q är användbart för att identifiera utvecklingsneurologiska problem hos 11-åriga skolbarn, ger en fingervisning om svårighetsgraden, men behöver vid screening kombineras med andra metoder.