Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Sara Vive - Enriched, task specific therapy in the chronic phase after stroke

Forskning
Hälsa & medicin

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för hälsa och rehabilitering

Disputation
Datum
6 maj 2021
Tid
09:00 - 12:00
Plats
Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Antal platser
För att minska smittrisken ombeds allmänheten att delta digitalt via länk

Opponent och betygsnämnd

Opponent: professor Christina Brogårdh, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet, Lund.

Betygsnämnd: professor Lena Hartelius (ordf.), docent Margit Alt Murphy och docent Wim Grooten (Karolinska Institutet).

Bra att veta

Disputationen hålls på svenska.

För att minska smittrisken ombeds allmänheten att delta via streaming.

Länk till Zoom Webinar

Allmänheten har möjlighet att ställa frågor till disputanden, efter betygskommittén, dessa skickas till ordföranden för disputationen docent Anna Danielsson, via Q&A-funktionen i Zoom Webinar.

Strokerehabilitering i en berikad miljö

En stroke kan förändra livet radikalt för den som drabbas, såväl på ett fysiskt, psykologiskt som på ett socialt plan. Djurstudier har visat att en berikad miljö – som innefattar såväl sociala interaktioner, fysisk aktivitet, sensorisk som kognitiv stimulering - och även uppgiftsspecifik träning visat sig vara ett sätt att nyttja och förstärka hjärnans omorganisation och bidra till återhämtning efter en stroke.

Fram tills nu har begreppet berikad miljö varit främst ett forskningsbegrepp med få försök till överföring i klinisk rehabilitering. I avhandlingens första delarbete undersöktes om ett uppgiftsspecifikt intensivt träningsprogram i en berikad miljö (enriched, task specific therapy - ETT) för individer i ett kroniskt skede efter stroke resulterade i förändringar avseende motorik och olika aspekter av hälsa. Programmet var tre veckor långt, högintensivt och innehöll uppgiftsspecifik träning i en berikad miljö i Spanien. De 39 deltagarna som genomförde programmet uppvisade förbättring avseende funktionell motorisk förmåga, balans, gånghastighet och uthållighet i gång. Programmet resulterade även i upplevd förbättring av olika hälsorelaterade domäner. Förbättringarna kvarstod 6 månader senare.

Det andra delarbetet var en kvalitativ studie med intervjuer som verktyg för att skapa en förståelse om hur individer i ett kroniskt skede av stroke upplevde ETT. Fokusgruppsintervjuer utfördes med 20 individer efter att de deltagit i ETT-programmet. Intervjuerna resulterade i att tre huvudkategorier kunde identifieras, vilka beskrev upplevelsen av programmet. Annorlunda och tufft, Kroppslig och mental inlärning och Behovet av tillit till och motivation från andra. Från dessa tre kategorier kunde ett övergripande tema utrönas – Det är svårt men möjligt - men inte ensam!

Syftet med det tredje delarbetet var att undersöka om ETT-interventionen resulterade i några förändringar avseende gångmönstret hos en liten grupp av deltagarna. Fyra individer undersöktes i ett avancerat motorik-laboratorium och efter ETT-programmet sågs förbättringar av gångens kvalitet och symmetri för två av deltagarna.

Det fjärde delarbetet var en fördjupningsstudie om gånghastighet efter stroke. Sambandet mellan maximal och självvald gånghastighet hos individer i ett kroniskt skede efter stroke och med mild till måttligt svår funktionsnedsättning undersöktes. Vidare undersöktes hur detta samband skilde sig mellan strokegruppen och friska äldre individer. I strokegruppen kunde ett starkt linjärt samband ses, oberoende av kön, ålder och grad av funktionsnedsättning. Analysen visade att kontrollgruppen gick signifikant snabbare än strokegruppen, och att sambandet där var något svagare, och beroende av kön och ålder.

Sammanfattningsvis visar denna avhandling att ETT resulterade i förbättringar av funktionell motorisk förmåga, gånghastighet, balans, hälsorelaterad livskvalitet och flera andra aspekter av hälsa hos individer i ett kroniskt skede efter stroke. ETT verkar också ha inneburit starka emotionella upplevelser och kan ha haft en påverkan på gångmönstret hos deltagarna. Mer forskning krävs för att förstå de underliggande mekanismerna för återhämtning och förbättring efter stroke.

Sara Vive

Fotavtryck på sandstrand
Fotspåren i sanden speglar gångmönstret hos stroke-drabbad.
Foto: Anna Sjöholm och Pablo Cárdenas Rìos