Matilda Edgren, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, gästar språkstrukturseminariet.
Föredragshållare: Matilda Edgren, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet
Det finns goda skäl att anta att vissa vanligt förekommande uttryck med mönstret preposition–substantiv–preposition (PNP), t.ex. i stället för och på grund av, lagras i vårt mentala lexikon som fasta enheter. De kallas i Svenska Akademiens grammatik (SAG) för flerordsprepositioner och beskrivs fungera syntaktiskt som enkla prepositioner. En central fråga i sammanhanget är hur flerordsprepositioner ska avgränsas från produktivt bildade strukturer av samma slag. Denna fråga har åtminstone för svenskans vidkommande fått ganska lite uppmärksamhet, och SAG konstaterar endast att flerordsprepositioner inte går att tydligt avgränsa (SAG II 718–719). För engelskans del har emellertid den syntaktiska statusen hos dessa s.k. PNP-konstruktioner fått större uppmärksamhet. Hoffman (2005:26) argumenterar t.ex. för att alla engelska PNP-konstruktioner lagras som fasta enheter och framplockas i ”complete chunks” vid språkproduktion. Seppänen et al. (1994) hävdar motsatsen: inga PNP-konstruktioner är huvuden i prepositionsfraser, utan produktivt bildade strukturer.
Inom ramen för mitt pågående avhandlingsprojekt bedriver jag en korpusbaserad studie av PNP-konstruktioners syntaktiska status i modern svenska. I föredraget fokuserar jag på metodologiska spörsmål och delger några preliminära resultat. Till skillnad från Hoffman (2005) och Seppänen et al. (1994) är jag inte av uppfattningen att alla PNP-konstruktioner i ett språk har samma grammatiska status; om de har lexikaliserats från att ha varit produktivt bildade borde de rimligen också uppvisa olika hög grad av lexikalisering. Syftet med studien är således inte att argumentera för att svenskans PNP-konstruktioner är eller inte är huvuden i prepositionsfraser, utan i stället att beskriva deras grad av lexikalisering. Utifrån de mått jag tar fram på konstruktionernas lexikaliseringsgrad för jag en diskussion om vad denna grad av lexikalisering kan tänkas innebära för konstruktionernas syntaktiska status.
Hoffmann, S. (2005). Grammaticalization and English complex prepositions: a corpus-based study, 1st edn, Routledge, London; New York.
Seppänen, A., Bowen, R. & Trotta, J. (1994). ‘On the so-called complex prepositions’, Studia Anglica Posnaniensia, 29: 3–29.
SAG=Svenska Akademiens grammatik. (1999). II. Utg. av Teleman, U., Hellberg, S., & Andersson, E. Stockholm: Norstedts Ordbok.