Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ortnamnsmorfologi i svenska som andraspråk

Kultur & språk

Välkommen till en föreläsning om de ortnamn som förekommer i kursböcker för svenska som andraspråk. Frågan diskuteras i relation till hur frekventa namnen är samt om det utifrån input kan ses som sannolikt att ortnamnens delar kan kännas igen av en andraspråksinlärare, omedvetet eller medvetet. Utifrån detta föreslås en analysmodell för ortnamnens morfologi, anpassad till de (omedvetna) analyser som en inlärare kan tänkas göra.

Seminarium
Datum
24 mar 2021
Tid
10:15 - 11:45

Medverkande
Therese Lindström Tiedemann, Helsingfors universitet
Stellan Petersson, Göteborgs universitet
Beatrice Silén, Helsingfors universitet
Maisa Lauriala, Helsingfors universitet
Arrangör
Institutionen för svenska språket

I andraspråksundervisningen behandlas sällan ortnamn explicit. Men ortnamn finns med implicit i textböcker, samtal och således som del av inlärarnas input.

En del namn kan framstå som tydliga sammansättningar av bland annat substantiv som beskriver platser: by, land, län osv. Andra ortnamn är svårare att tolka utifrån sina delar, även om de vid närmare betraktande innehåller platsbetecknande uttryck (t.ex. Bohuslän).

Tidigare forskning tyder på att andraspråksinlärare lär sig ortnamn som helheter, men också att åtminstone vissa andraspråksinlärare kan identifiera delar i ortnamn (t.ex. Löfdahl m.fl, 2015). Nyström hävdar att närhelst vi använder ett ord där vi i princip kan känna igen delarna så “skriker de orden efter uppmärksamhet” (vår översättning) (2016:43). En del forskare menar att namn har betydelse (ty. Sinn) och att egennamn kan påverka tolkningen av andra ord (t.ex. Nyström 2016:40). Det är också känt att modersmålstalare ibland utläser ortnamns betydelse från delarna (jfr Nyström 1997; 2016:46–47).

I föredraget presenteras en undersökning av platsbetecknande ord och ortnamn i kursböcker för svenska som andraspråk. Frågan om vilka ortnamn som förekommer, och hur frekventa de är, diskuteras i relation till huruvida det utifrån input kan ses som sannolikt att ortnamnens delar kan kännas igen av en andraspråksinlärare, omedvetet eller medvetet. Utifrån detta föreslås en analysmodell för ortnamnens morfologi, anpassad till de (omedvetna) analyser som en inlärare kan tänkas göra.

Referenser

Löfdahl, M., Tingsell, S. och Wenner, L. 2015. Lexikon, onomastikon och flerspråkighet. I: E. Aldrin, L. Gustafsson, M. Löfdahl & L. Wenner (red.) Innovationer i namn och namnmönster. NORNA-rapporter 92. s. 153–167. https://www.isof.se/download/18.30cc95d915aacd94099dbf0/1529493974911/110%20art%20Lo%CC%88fdahl%20mfl%20(002).pdf Hämtad: 26 april 2020

Nyström, S. 1997. Namnmönster, namnsystem, onomastikon: Något om namnförrådets art och struktur. Ellevte Nordiske Navneforskerkongressen. Sundvollen 19.-23. Juni 1994., s. 133–248.

Nyström, S. 2016. Names and meaning. I: C. Haugh (red.) Oxford Handbook of Names and Naming. Oxford: OUP. s. 40–51