Program
- Dora Pejačević: Ouvertyr op. 49
- Felix Mendelssohn: Symfoni nr 4
- Dmitrij Sjostakovitj: Symfoni nr 5
University of Gothenburg Symphony Orchestra
Dirigent: Simon Crawford-Phillips.
Hertiginnan Dora Pejačević (1885–1923) publicerade över hundra verk under sin livstid, och brukar anses ha introducerat både symfonin och det klassiska konsertformatet i den kroatiska musiken. Hon växte upp i ett slott i nuvarande Kroatien och var i hög grad självlärd som musiker. Konstnärliga impulser fick Pejačević från sitt umgänge med tidens intellektuella elit som till exempel vännen och författaren Karl Kraus. Hennes Ouvertyr op. 49 (1919) förhåller sig fritt och flytande till sonatformen, och i den avslutande codan knyts element från två av de tre huvuddelarna samman.
De första skisserna till Felix Mendelssohns (1809–1847) fjärde symfoni, "Den italienska", kom till när tonsättaren lät sig inspireras av färger och landskap på en resa genom Il bel paese. Han avslutade arbetet i Berlin 1833, efter att mottagit en beställning från London Philharmonic Society. Riktigt nöjd blev Mendelssohn aldrig med verket, och han återvände flera gånger för att göra ändringar. Det är emellertid en utbredd uppfattning att dessa ändringar var uttryck för en nervös fåfänga från en tonsättare som inte visste när han skulle lägga ifrån sig arbetet – idag är det huvudsakligen den ursprungliga versionen som spelas.
Över trettio minuter applåderade publiken vid premiären för Dmitrij Sjostakovitjs (1906–1975) Symfoni nr 5 i D dur. Året var 1937 och platsen Leningrad. Ett år tidigare hade den sovjetiske tonsättaren blivit hårt ansatt i tidningen Pravda, efter att Stalin anklagat hans opera Lady Macbeth från Mzensk för att vara ofolklig. Nu var han tillbaka i värmen, då såväl publik som myndigheter beundrade den nya symfonin. I verket citeras fragment ur hans sång Vozrozhdenije, som i sin tur var en tonsättning av en dikt signerad Aleksandr Pusjkin.
Mer information:
Om evenemang på Högskolan för scen och musik
